Författare: Roger

Sverige – ett steg före Trump

En lika välförtjänt som illavarslande internationell uppmärksamhet:

WindEurope CEO: ‘Yet Again Sweden Is Bottom of the Class on Offshore Wind’.

Men knappast oväntat. Regeringens låsning till kärnkraft förutsätter att förnybar elproduktion motarbetas. Kärnkraft förutsätter som alltid stora statliga subventioner (eller monopol) och en mycket lång drifttid. Redan nu drar ägare ned på kärnkraftsproduktion p.g.a. låga elpriser. Först när regeringen lyckas driva upp elpriset till två till tre gånger högre än idag räcker subventionen på 400 miljarder för ett par rektorer.

Mer sol- och vindkraft skulle öka behovet av skattemedel -indirekt via statsbudgeten eller en kraftig höjning av energiskatten. Ett annat alternativ är att Regeringen arrangerar så att elköparna redan under bygget av reaktorn tvingas finansiera den med en extra avgift på elräkningen. Avgiften blir kvar oavsett om reaktorn blir klar eller inte som i fallet med Summer och Hanikivi.

Länkar:

SMR – dyrt, långsamt och riskabelt

I en aktuell rapport granskar Institute for Energy Economics and Finanacial Analysis (IEEFA) påståenden om små modulära kärnkraftsreaktorer.

Du hittar rapporten här: Small Modular Reactors: Still to expensive, to slow and too risky.

Du hittar fler lästips om SMR från Reuters Event Nuclear via länkarna:
1. SMR cost concerns challenge industry optimism
2. Oklo’s diverse order book demonstrates small reactor potential
3. US funds SMR deployment, passes licensing act; CANDU seen boosting GDP

Så gick det förra gången …

SD:s och regeringens plan är att Sverige ska ha minst 10 storskaliga kärnkraftverk år 2045. Redan 2035 ska det finnas motsvarande två storskaliga kärnkraftverk i Sverige.

I Tidöaavtalet står det: ”.. prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045. ” Med den formuleringen bjuder avtalsmakarna över redan extremt höga prognoser för elanvändningen 2045.

Påståendet är som kopierat från 70-talets regerings proposition inför en massiv utbyggnaden av kärnkraft Till 70-talets prognosmakares försvar skulle vi kunna påminna om att de inte kände till Three Miles Islands, Tjernobyl eller Fukushima. Inte heller visste de vad det kostar att bygga kärnkraft som t.ex. Vogtle, Olkiluoto .

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP.

Fukushima är heller inte sista kärnkraftsolyckan. Bland världens drygt 400, allt äldre, kärnkraftverk kommer det oundvikligen att hända igen. Inte heller nästa större kärnkraftsolycka blir den sista.

Bortblåst SMR!

En av de mest högprofilerade SMR-projekten – Nuscales Carbon Free Power Project i Utah, USA – har nu havererat. Trots mångmiljarder i statliga subventioner blev kalkylerade kostnader för el så höga att påtänkta kunder drog sig ur projektet.

Kursen på Nuscales aktie har rasat från nästan 15 USD i augusti 2022 till dagens (2023-12-29) notering på 3 ,3 USD. Två juridiska firmor har nu lämnat in stämningsansökningar med motiveringen att Nuscales ledning har misslett och/eller undanhållit information till investerarna.

Talespersonen UAMPS – tilltänkta kraftproducenterna – har ny skiftat fokus från SMR till vind och sol.

Mera om SMR på solsverige.se:

Aktiekursinformation:

Google Ekonomi

Stämningsansökningar:

            Kirby McInerney LLP

            Robbins LLP

Nuscales framtidsplaner

            Rumänien, Kazakstan, Polen och Ukraina.

Kärnkraft – mer tid och mer pengar

Förväntningarna från 1960-talet om billig el från kärnkraft har kommit på skam trots enorma subventioner till kärnkraftverk. Några få kärnkraftverk byggs i länder med hög transparens och reglering som ger trovärdiga värden på investering och tidplan.

KärnkraftverkI driftPlan till driftMiljarder SEKMiljoner SEK per MWRelativt budgetLäs mera
Olkiluoto 320222212578243wikipedia-wordmark-en
Vogtle 3,4202418357160243 %wikipedia-wordmark-en
Hanhikivi 1Projektet avslutatefter 15 åroch 8 miljarder--wikipedia-wordmark-en
Flamanville 320241915091400 %wikipedia-wordmark-en
V.C. SummerProjektet avslutatefter 12 åroch 94 miljarder-wikipedia-wordmark-en
Hinkley Point C202723613191224 %wikipedia-wordmark-en
Taishan20191113942163%

Senaste kontrollerad 2024-01-30

Notera att investeringen ibland inte innehåller kostnad för räntor under byggtiden. Även eventuella och redan beslutade skadestånd exkluderas från investeringen. Slutsatsen är att investeringen i tabellen sannolikt är lägre än verkligt belopp.

Don’t be Fossil Fools

Over 100 US and EU decision-makers demand to #KickBigPollutersOut of #COP28.
We need to phase out of fossil fuels if we want real #ClimateAction. Not let an oil executive lead a global climate summit.
Don’t be #FossilFools. https://greens.eu/transatlantic-alliance-climate

Uppmaningen kommer från Mikael Bloss och Pär Holmgren, Greens/EFA Members of the European Parliament. Kopiera och sprid till vänner och bekanta!

Utrikespolitiska institutet konstaterar dessutom att :

Kungahusen i Förenade arabemiraten har monopol på makten och kan inte ifrågasättas. På federal nivå – mellan emiraten – finns ett litet inslag av val, men allmän rösträtt eller regelrätta val har inte införts i de olika emiraten. Mötesfriheten är kringskuren och domstolsväsendet används till att kväsa regimkritik.

Utrikespolitiska institutet

Ytterligare en aspekt att motsätta sig att COP28 läggs i Förenade Arabemiraten är deras stora satsning på kärnkraft. De Koreabyggda Barakah-reaktorerna lyfts ofta fram av förespråkarna för kärnkraft med påstådd kort byggtid och låg investering. Det finns ingen objektiv värdering om detta är sant eftersom samhällsskicket inte tillåter insyn. Men säg att det skulle vara sant så saknar reaktorerna dubble skalskydd och system för minimering av skador av härdsmälta – två viktiga och mycket kostsamma system. Arevas VD, Anne Lauvergeon, var mycket kritisk till den bristande säkerheten i Barakah-rektorerna, som att köra bil ” ..without airbags and seatbelts”.

Är SMR Grön atomkraft?

Nej! Men det är sorglustigt att alla ”nya” atomkraftverk i skickligt gjorda prospekt omges av grönska. Nuscale är ett bland många exempel. Men den anläggningen borde presenteras med minst två bilder i ansökan om tillstånd.

Och var finns elledningar och kyltorn/-sänka i illustrationerna som Ny Teknik och många andra matar oss med.

Det är ändå intressanta att många remissinstanser pekar på riskerna med ”små” reaktorer. (Den som ser ut att byggas först av alla kan försörja 400 000 kanadensiska hushåll med el. Dubbelt så mycket energi måste kylas bort.)

SMR – ur hästens mun

Asea Atom marknadsförde under 1970-talet en en ”liten” kärnkraftsreaktor som kallades Secure. Dåvarande VD för Umeå Energi ville placera den reaktorn inne i berget nära Regionsjukhuset för att även ta vara på värmen i kylvattnet för leverans av fjärrvärme. Secure sas ha samma egenskaper som dagens SMR, t.ex. passiv kylning och byggd på fabrik. Secure stannade dock på ritbordet, där nu dagens SMR finns, och blev aldrig byggd.

Just investeringen för SMR verkar vara en väl dold uppgift. Kanada verkar bli först med en kommersiell SMR. Ontario Power Generation planerar att bygga en BWRX-300 i Darlington. Canada Infrastructure Bank har lovat finansiera projektet med CAD970 miljoner, som motsvarar 7 500 miljoner SEK. Om det är hela investeringen så blir det cirka 25 000 SEK/kWe som var den ursprungliga budgeten för Olikuolto 3 som dock verkar sluta på minst 75 000 SEK/kWe.

En utförlig, välformulerad analys av forskare hittar du här: Can small modular reactors help mitigate climate change? – Bulletin of the Atomic Scientists (thebulletin.org)

Syftet med påbörjad sammanställning är att all information hämtas direkt från tillverkare, kärnkraftbranschens organisationer och media samt myndigheter som beviljar subventioner.

ProjektKylningEffekt, MWeSubvention, miljoner krDemoI driftSerie-produktionInfo-datum
NuScaleVatten6010 000
Nuscale/VOYGR/UAMPSVatten72012 00020292030
AlfredBly100?
Sealer -EBly- 2,5992026-
Sealer D/55Bly35/55?20302032
Alfred AthenaBly-2,2200
Nuscale VOYGR PolenVatten308/462/9242029
OPG BWRX-300 DarlingtonLättvatten30020292022-12-08

Prisbildningen fungerar

Krig i Europa, liberaliserad elmarknad, medlemskap i EU och trasiga ”planerbara” kraftverk och sist men inte minst Klimatkrisen– visst fungerar prisbildningen!

Elmarknaden omreglerades 1996 och i mer än ett kvarts sekel har den reformen gett konsumenter och företag elpriser som är en del av tillväxten på drygt 80% totalt och drygt 50 % per capita .

I dagens debatt påstås att det höga elpriset indikerar att elmarknaden inte fungerar. Media och politiker eldar på den uppfattningen trots att det höga elpriset i själva verket indikerar att prisbildningen fungerar. Brasan ger många klick på rubriker och en osund grogrund för verklighetsfrånvända protektionistisk och populistiska förslag.

Marginalkostnadsprissättning

Elpriset bildas efter reformen 1996 som skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan. Principen för hur det nordiska systempriset på el bildas ser ut så här:

Alla säljare får det marknadspris som blir i krysset mellan utbud och efterfrågan. Det nordiska kraftsystemet karaktäriseras av vindkraft och vattenkraft med mycket låga marginalkostnader. Först när efterfrågan blir riktigt hög startas dyra kraftverk. Oavsett kostnaden för produktionen får alla samma pris. Det betyder t.ex. att ägare till vind- och vattenkraftverk ofta får intäkter som ligger långt över marginalkostnaden. Senaste månaderna har varit en guldgruva för ägare till vattenkraftverk. Men även ägare till vindkraftverk har fått bra överskott när det har blåst bra. Dock är det ofta vindförhållanden som styr priset – lite vind ger högt pris och vice versa.