Elbilen går på kol och monopol


Euforin över elbilen har nu fått proportioner som påminner om andra dyrköpta misstag. Kärnkraft skulle på 1950-talet bli så billigt att det inte var lönt att varken ha strömbrytare eller fakturering; kostnaden kunde tas via skattsedeln. Både kol och gas har haft korta glansdagar efter det och etanol var lösningen på alla miljöproblem från bilparken. Att Vattenfall gick på pumpen med koldioxidlagring kom inte som en överraskning för många av oss men den helt orimlig idén kommer säkert att kosta många miljarder till för att skapa en falsk bild av att fossila bränslen har en framtid.

Visst kan elbilen få en roll i framtidens fordonspark men var finns en sund skepsis som granskar helheten?

Det finns en uppsjö av utredningar som slår fast att elbilen är bra för miljön. Men grundläggande antaganden avgör resultatet. Så länge som tillförsel av all el inte kommer från sol och vind är det mest rättvist att anta att el kommer från förbränning av kol, olja och fossilgas eller minst lika dåligt: uran. När vi har ett helt förnybart system för elproduktion är det ändå miljökonsekvenserna av gruvbrytning och metallförädling som orsakar stora skador på miljön. Det finns givetvis ingen bil som är bra för miljön.

Kol på marginalen!

Ny elförbrukning möts med förbränning av tre kilowattimmar kol för att producera en kilowattimme elektricitet. Det är det förhållandet som sätter priset på stor del av vår elförbrukning. Exempel på ny elförbrukning är elbilen och andra elfordon. Men ny förnybar elproduktion ska ersätta fossileldade kraftverk, inte sugas upp av nya prylar och fordon hur gärna än kraftproducenterna önskar det.

REE är ett monopol

Elbilen kräver redan idag stora mängder sällsynta jordartsmetaller (REE-Rare Earth Elements). Hela 95 % av dessa metaller utvinns under extremt miljöförstörande förhållanden i Baotou i Inre Mongoliet.

Men det är inte bara miljökonsekvenserna av kolförbränning och metallutvinning om talar för en mer balanserad syn på elfordon. Missbruk av dominerande ställning är andra faror. En fara ligger i att Kina har i det närmaste ett monopol på produktion av sällsynta jordartsmetaller. Deng Xiaoping, strategen bakom marknadsreformerna i Kina, förutspådde att deras sällsynta mineraler skulle bli lika viktiga som oljan för Mellanöstern.

Elnätet är ett monopol

En annan fara kommer av att laddning av elbilar kräver en gigantisk utbyggnad av elnätet. Idag tar snabbladdning mellan 15 och 30 minuter förutsatt att du har 125 Amperes säkring – knappast något för hemmabruk. Men visst kommer elbilsägaren att säkra upp och därmed får nätmonopolet en ännu större och säkrare intäktsbas. Inte undra på att nätägarna vädrar morgonluft men notan för utbyggnaden kommer sen och betalas av konsumenter och företag.

Kraftproduktion är ett oligopol

Den fjärde faran är vi binder upp oss ännu mera till kraftproducenterna som i praktiken har en monopolställning som garanterar stora och säkra vinster på bekostnad av konsumenter och företag. När de väl får makten också över energi till vår heliga bil är vi blåsta igen.

Felallokering av stöd

Ytterligare en förbisedd analys är hur nybilspremier och andra subventioner till privatpersoner och företag på minskar utrymmet för stöd till kollektiva lösningar som minskar bilåkandet. Det finns inga bilar som är bra för miljön eftersom alla medför förbrukning av ändliga resurser med förödande konsekvenser för kommande generationer. Elfordon är inget undantag; de förstör också miljön och stärker redan på tok för starka monopol – teknikfrossa är ingen bra medicin för ett hållbart energisystem.

Elpriser i 36 månaders perspektiv t.o.m. 2026-02-21

Observera att priset i diagrammet förutsätter konstant elförbrukning varje timme under månaden. Om elförbrukningen är högre under dagtid/högpristid blir elpriset högre. För många el-köpare kan detta profiltillägg bli 10 till 20 öre högre än diagrammets priser.

Notera också att valet av medelspot på NordPool betyder att elhandlaren antar att du har samma profiltillägg som alla som inte avräknas timme för timme. Det betyder att din profil antas vara samma som verksamheten i butiker, skolor m.fl. som har en högre förbrukning under dagtid som oftast är högpristid.

Om du aktivt väljer att förbruka el kvällar, nätter och helger bör du välja avräkning per timme som allt fler elhandlare erbjuder.

Uran – bara en vanlig metall?

“Uran är ju inte farligare än någon anna metall och ska inte särbehandlas av det skälet” säger Anette Madsen, ny generaldirektör Sveriges geologiska undersökning.

Själv skulle jag – och säkert alla andra, även Madsen – välja att ha ett kilo järn under huvudkudden än ett gram uran. Obekvämt visst, men hellre det än bestrålat huvud.

Det finns säkert någon av hennes kollegor som kan förklara för henne skillnaden mellan uran och järn. Men värre är GD:s inställning till målkonflikter mellan natur och gruvor:

– Jag efterfrågar en mer balanserad debatt. Som det är nu så tenderar naturvärdena att gå före.

Hennes tes är verkar vara att det bara är mindre vetande som motsätter sig etablering av nya gruvor. Men hennes kommentar kring likheten mellan uran och andra metaller är ett exempel på att hon själv saknar vetande – tragikomiskt eller bara tragiskt?

Om kalkbrytning i vattenskyddsområdet vid Bästeträsk på Gotland säger hon att planer på en nationalpark är ”katastrofala”.

Alla som har invändningar mot gruvor i Oviken i Jämtland och i Vitangi i Norrbotten har nu fått en starkt polariserande och partisk myndighet emot sig. Men det betyder bara att det blir ännu viktigare att agera ….

Länk till SR-intervjun: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/anette-madsen-sgu-vi-maste-sluta-prata-om-for-eller-emot-gruvor

Oförändrad användning av energi i tre decennier!

På 30 år har BNP i fasta priser ökat 73 %. Befolkningen har under samma period ökat med 21 %. Energi – och elanvändningen har varit oförändrad eller något lägre.

Utvecklingen de senaste två åren av elanvändningen t.o.m. perioden 23:e januari till 1:a mars 2026) redovisar Energiföretagen i Kraftläget

Kallare vinter än normalt medför att elanvändningen är marginellt högre än förra jämförelseperioden. (observera skalan på y-axeln).

Industrins energieffektivisering är en viktig förklaring till att elanvändningen inte ökar mer än marginellt. Industrins elanvändning har minskat från nästan 60 miljarder kWh 2004 till idag nära 40 miljarder kWh. (Källa :Energiföretagen och SCB):

Men industrins minskade inköp av el motverkas av att elanvändningen ökar i bostads- och servicesektorn. Det blir ännu mera angeläget att elkunderna minskar sina inköp genom effektivisering. Bra i dubbel bemärkelse. För det första minskar elnotan eftersom det blir färre kWh att fakturera. För det andra blir elpriset lägre när efterfrågan minskar.

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.

Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan vid nästa kärnkraftshaveri.

100 % förnybart, energieffektivisering och eta-fond

Maria Röske, ordförande 100% förnybart, har ett viktigt och bra formulerat inlägg om effektivare energianvändning i Ny Teknik – se nedan för länken till inlägget.

Samtidigt berättar Svenska Kraftnät att det nu på ett av deras konton finns 65 miljarder (65 000 000 000) kronor från flaskhalsavgifter. Avgifterna ska användas för att bygga bort ”flaskhalsar” i det svenska elnätet. Men av olika skäl kan inte Svenska Kraftnät i närtid använda mer är en bråkdel av pengarna.

Men låt oss använda en del av pengarna för att stimulera ersättning av el i mellersta och södra Sverige som har bidragit mest till saldot.  Det skulle få samma effekt som att bygga bort flaskhalsar i elnätet, fast mycket snabbare och långsiktigt klokare än att bygga ett ännu större beroende av el.

Investeringsbidrag till villaägare som ersätter elpannor med biobränslebaserad fjärrvärme är ett exempel på åtgärd som borde stimuleras. Bidrag till villaägare med direktverkande el som kan investera i värmepumpar eller t.o.m. konvertera till vattenburen värme från förnybar baserad fjärrvärme är andra åtgärder som borde bli berättigade till bidrag. Tilläggsisolering och fönsterbyten i elvärmda hus är ytterligare exempel på åtgärder som idag har svag lönsamhet utan stöttning av investeringsbidrag.

Även om bidrag skulle kunna lämnas till industrin är det just nu bostads- och servicesektorn som ökar sin elanvändning.

Källa: Kraftläget, februari 2025

Idén med en eta-fond finansierad med flaskhalsavgifter kräver säkert flera ändringar i regelverk men starta det då nu!

Länkar:

100 % förnybart

https://www.fornybart.org

Debattinlägg från 100 % förnybart:
https://www.nyteknik.se/debatt/vi-kan-inte-fortsatta-slosa-stall-hogre-krav-pa-energieffektivisering/4337613

Idén med eta-fond:

Svenska Kraftnät:

Flaskhalsavgifter

https://www.svk.se/press-och-nyheter/press/okade-investeringar-i-stamnatet-och-en-plan-for-flaskhalsinkomsterna—3805725

Planering för ökad elanvändning;

https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2025/planering-for-okad-elanvandning

eta fond bättre än elstöd

Minskad elanvändning och lägre effektuttag är bättre än utbyggt elnät och fler kraftverk. Flaskhalsavgifter borde användas för att stimulera investeringar i el-effektivisering och ersättning av el för uppvärmning i stället för till elstöd.

Skarp och välgrundad kritik av elstödet

Finanspolitiska rådet lämnar skarp kritik mot elstödet[1]. Kritiken backas upp av nationalekonomerna Hassler och Calmfors[2]. Nu kommer även kritik från EU[3]. Tyvärr stänger inte Finansministern dörren för nya elstöd – det verkar som om hon inte överhuvudtaget lyssnar på kritiken. Hennes inställning riskerar att förvärra problemet med ännu högre kostnader på sikt för företag och privatpersoner. Vem annars ska betala utbyggnad av elnät och fler kraftverk?

Obalansen på elmarknaden mellan köpare och säljare hämmar satsning på effektivisering. Den enorma potential för effektivisering riskera att inte realiseras av den anledningen och att det saknas framgångsrika affärsmodeller för klokare elanvändning.

eta fonden – syfte och finansiering

En särskild fond – eta-fonden – bör skapas för att realisera en enorm potential för klokare användning av el. Fondens medel ska användas för att stödja investeringar i effektivare teknik och ersättning av elvärme.

Finansieringen av fonden bör ske genom att en del av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Dessutom borde statliga garantier ställas för att underlätta investeringarna som lånefinansieras. Att använda 400 miljarder kronor i statliga garantier för effektivisering är förstås bättre för privatpersoner och företag än betydligt mer riskfyllda investeringar i oförsäkringsbara kärnkraftverk[4].

eta fonden – funktion och administration

Privatpersoner och företag kan ansöka om finansiellt stöd eller lånegaranti hos fonden. Kansliet ska tillhandahålla enkla mallar för ansökan och redovisning av resultat. Kansliet ska också fortlöpande utvärdera och öppet redovisa resultaten på ansökningsnivå.

eta fonden –Resurser

Antag att hälften av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Under perioden 2011 till 202o skulle det ha blivit en miljard kronor. År 2021 skulle det ha blivit 11 miljarder kronor och år 2022 hela 35 miljarder kronor.

Åtgärder – några exempel

Några exempel – fler kommer – får illustrera vad som går att göra med 5 miljarder kronor i stöd till effektivisering och ersättning av elvärme.

#1 Tilläggsisolering vindsbjälklag i småhus

Investeringen blir 9,9 miljarder och effektivisering är drygt 0,5 TWh per år[5].

Åtgärderna har en enkel återbetalningstid på cirka 19 år med elpriset 1 krona per kWh. Med 5 miljarder från eta fonden minskar återbetalningstiden till cirka 10 år.

#2 Fjärrvärme till småhus med vattenburen värme

Antag att ersättning av elpanna med fjärrvärmecentral kostar 40 000 kronor och att anslutningen till närliggande fjärrvärmenätet kostar lika mycket. Antag vidare att prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är 40 öre/kWh i till fjärrvärmens fördel. Den enkla återbetalningstiden för en villa som köper 20 000 kWh blir då 10 år.

Om återbetalningstiden ska ned till 5 år räcker 5 miljarder kronor till 500 000 anslutningar. Det är ungefär dubbelt så många småhus som fanns anslutna till fjärrvärme 2021 enligt EI:s statistik.

#3 Topkap – effektstyrning? Text kommer!

Fortfarande ett utkast

Idén med fond för effektivisering är bra – säkert inte ny. Inlägget är snabbt tillyxat. Uppdatering och precisering av argumenten är på gång. Fler och mer genomarbetade exempel kommer.

Kom gärna med exempel med tillhörande referenser som inte är reklam. – tyck till!

Roger Fredriksson

eta? Den grekiska bokstaven η (uttalas eta) är beteckningen för effektiviteten i ett system, [nyttiggjord energi]/[tillförd energi]. Om hänsyn även tas till energins kvalitet används η2HS Läs mera om detta här[6]


[1] Svensk finanspolitik 2023.pdf (fpr.se)

[2] Nationalekonomerna sågar nya elstödet: ”Helt fel i det här konjunkturläget” – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio

[3] EU-kommissionen lämnar rekommendationer till Sverige – DN.SE

[4] Moderaternas kärnkraftsplan: Vill satsa 400 miljarder till nya reaktorer | SVT Nyheter

[5] Anthesis, Åtgärdskostnader tilläggsisolering, 2022-10-12 på uppdrag av Swedisol

[6] solsverige Klimathot kräver nytt energiparadigm

Renewable – Bra gjort Inka Group

”Fossilfritt” och ”Grön omställning” är i var mans och kvinnas mun. Men det är bara ett subtilt sätt att med ord att manipulera och leda oss fel. EU:s taxonomi som omfattar kärnkraft och fossilgas ”Green investments” är ytterligare ett exempel på hur väl den manipulationen fungerar.

Det är därför befriande och hoppingivande när Inka Group fortsätter att minska sina växthusgaser och att de inte faller i ord-fällan. Inka Group använder konsekvent termen renewable (förnybar) i sina planer.

Grön?

Klotet i Sveriges Radio P1 upprepar gång på gång ”.. den gröna omställningen”. Nyligen citerade programmet ett bemanningsföretag som påstod att en anställning på Northvolt skulle ”… rädda världen” – sic. Men samtidigt visar Sveriges Radio, nu senast i Konflikt 2024-11-30, miljöskadorna av gruvetableringar för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Kemikalier för batteriproduktion som orsakar arbetsmiljöproblem är ett annat ämne Sveriges Radios granskningar. Även problem med återvinning av metaller ur uttjänta batterier tas upp av Sveriges Radio.

EU:s taxonomi har etablerat ”green investments” som omfattar fossilgas (handelsterm: naturgas) och uran, två ändliga och miljöförstörande ämnen.

Föreningen Gröna Mobilister är ett annat uttryck för att inbilla oss att det finns bilar som är bra för miljön. Alla vet att det inte finns något fordon som är ”miljövänlig”.

Den flitiga upprepningen av ”grön” bland politiker och media är en slags – omedveten och ibland medveten – massindoktrinering som tyvärr är mycket framgångsrik. Var och varannan medborgare bibringas uppfattningen att det händer mycket som ger oss en bättre framtid.

Den språkliga förvillelsen ”grön” i miljö- och energisammanhang syftar till inget annat än att marknadsföra kraftbolagens leverantörer, t.ex. tillverkare av kärnkraftverk. Men inte minst tjänar det också bilindustrins tillväxt.

El är ingen energikälla och just en massiv medial uppslutning kring ”elektrifiering” som lösning på miljöproblem är en både felaktig och skadlig beskrivning.

En klokare energianvändning borde prioriteras. När det inte räcker så kan en framtid existera bara om energiomvandling bygger på förnybara källor – sol, vind och vatten.

En relativisering ordens betydelse av skadar och fördröjer en bra framtid.

I första hand energieffektivisering och sedan förnybar omvandling borde vara våra mål. ”Grön” är bara ett sätt att blanda bort korten!

Klotet: https://sverigesradio.se/vetklotet

2024-09-29

Sverige – ett steg före Trump

En lika välförtjänt som illavarslande internationell uppmärksamhet:

WindEurope CEO: ‘Yet Again Sweden Is Bottom of the Class on Offshore Wind’.

Men knappast oväntat. Regeringens låsning till kärnkraft förutsätter att förnybar elproduktion motarbetas. Kärnkraft förutsätter som alltid stora statliga subventioner (eller monopol) och en mycket lång drifttid. Redan nu drar ägare ned på kärnkraftsproduktion p.g.a. låga elpriser. Först när regeringen lyckas driva upp elpriset till två till tre gånger högre än idag räcker subventionen på 400 miljarder för ett par rektorer.

Mer sol- och vindkraft skulle öka behovet av skattemedel -indirekt via statsbudgeten eller en kraftig höjning av energiskatten. Ett annat alternativ är att Regeringen arrangerar så att elköparna redan under bygget av reaktorn tvingas finansiera den med en extra avgift på elräkningen. Avgiften blir kvar oavsett om reaktorn blir klar eller inte som i fallet med Summer och Hanikivi.

Länkar:

SMR – dyrt, långsamt och riskabelt

I en aktuell rapport granskar Institute for Energy Economics and Finanacial Analysis (IEEFA) påståenden om små modulära kärnkraftsreaktorer.

Du hittar rapporten här: Small Modular Reactors: Still to expensive, to slow and too risky.

Du hittar fler lästips om SMR från Reuters Event Nuclear via länkarna:
1. SMR cost concerns challenge industry optimism
2. Oklo’s diverse order book demonstrates small reactor potential
3. US funds SMR deployment, passes licensing act; CANDU seen boosting GDP