Oförändrad användning i tre decennier!

På 30 år har BNP i fasta priser ökat 73 %. Befolkningen har under samma period, 1990 till 2020, ökat med 21 %. Samtidigt har både energi – och elanvändningen varit oförändrad eller något lägre vilket redovisas i diagrammet ovan.

Utvecklingen de senaste två åren t.o.m. vecka 4 (23-29 jan) år 2023 för elanvändningen finns i Kraftläget:

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.

Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda kol- eller urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan.

Januari 2023 – halverade elpriser jämfört med december 2022

Observera att priset i diagrammet förutsätter konstant elförbrukning varje timme under månaden. Om elförbrukningen är högre under dagtid/högpristid blir elpriset högre. För många el-köpare kan detta profiltillägg bli 20 till 30 öre högre än diagrammets priser.

Med timpris och en aktiv styrning till ”lågpristimmar” blir priset lägre. Men timpris kan också bli högre än månadsmedelspot med schabloniserat profilpåslag.

SMR – ur hästens mun

Asea Atom marknadsförde under 1970-talet en en ”liten” kärnkraftsreaktor som kallades Secure. Dåvarande VD för Umeå Energi ville placera den reaktorn inne i berget nära Regionsjukhuset för att även ta vara på värmen i kylvattnet för leverans av fjärrvärme. Secure sas ha samma egenskaper som dagens SMR, t.ex. passiv kylning och byggd på fabrik. Secure stannade dock på ritbordet, där nu dagens SMR finns, och blev aldrig byggd.

Just investeringen för SMR verkar vara en väl dold uppgift. Kanada verkar bli först med en kommersiell SMR. Ontario Power Generation planerar att bygga en BWRX-300 i Darlington. Canada Infrastructure Bank har lovat finansiera projektet med CAD970 miljoner, som motsvarar 7 500 miljoner SEK. Om det är hela investeringen så blir det cirka 25 000 SEK/kWe som var den ursprungliga budgeten för Olikuolto 3 som dock verkar sluta på minst 75 000 SEK/kWe.

En utförlig, välformulerad analys av forskare hittar du här: Can small modular reactors help mitigate climate change? – Bulletin of the Atomic Scientists (thebulletin.org)

Syftet med påbörjad sammanställning är att all information hämtas direkt från tillverkare, kärnkraftbranschens organisationer och media samt myndigheter som beviljar subventioner.

ProjektKylningEffekt, MWeSubvention, miljoner krDemoI driftSerie-produktionInfo-datum
NuScaleVatten6010 000
Nuscale/VOYGR/UAMPSVatten72012 00020292030
AlfredBly100?
Sealer -EBly- 2,5992026-
Sealer D/55Bly35/55?20302032
Alfred AthenaBly-2,2200
Nuscale VOYGR PolenVatten308/462/9242029
OPG BWRX-300 DarlingtonLättvatten30020292022-12-08

Prisbildningen fungerar

Krig i Europa, liberaliserad elmarknad, medlemskap i EU och trasiga ”planerbara” kraftverk – visst fungerar prisbildningen!

Elmarknaden omreglerades 1996 och i mer än ett kvarts sekel har den reformen gett konsumenter och företag elpriser som är en del av tillväxten på drygt 80% totalt och drygt 50 % per capita .

I dagens debatt påstås att det höga elpriset indikerar att elmarknaden inte fungerar. Media och politiker eldar på den uppfattningen trots att det höga elpriset i själva verket indikerar att prisbildningen fungerar. Brasan ger många klick på rubriker och en osund grogrund för verklighetsfrånvända protektionistisk och populistiska förslag.

Marginalkostnadsprissättning

Elpriset bildas efter reformen 1996 som skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan. Principen för hur det nordiska systempriset på el bildas ser ut så här:

Alla säljare får det marknadspris som blir i krysset mellan utbud och efterfrågan. Det nordiska kraftsystemet karaktäriseras av vindkraft och vattenkraft med mycket låga marginalkostnader. Först när efterfrågan blir riktigt hög startas dyra kraftverk. Oavsett kostanden för produktionen får alla samma pris. Det betyder t.ex. att ägare till vind- och vattenkraftverk ofta får intäkter som ligger långt över marginalkostnaden. Senaste månaderna har varit en guldgruva för ägare till vattenkraftverk. Men även ägare till vindkraftverk har fått bra överskott när det har blåst bra. Dock är det ofta vindförhållanden som styr priset – lite vind ger högt pris och vice versa.

Energieffektivisering

IEA skriver ”…att fokusera på energieffektivitetsåtgärder är det entydiga första och bästa svaret för att samtidigt uppfylla överkomliga mål, försörjningstrygghet och klimatmål.”

Något att tänka för alla som är fast i ett gammalt tänkande att nya och ibland inte ens konstruerade kärnkraftverk löser problem.

Här hittar du hela rapporten Energy Efficiency 2022

Klimathot kräver nytt energi-paradigm

Vi behöver en radikalt ny syn på vår energiframtid, vi behöver ett paradigm som sätter energianvändning i centrum. Texten skrevs 2006 men är ännu viktigare idag. Du hittar en kortversion i Ny Teknik 2006, Klimathot kräver nytt energiparadigm

Kampen mot klimat- och miljöstörningar kan vi inte vinna med en föråldrad uppsättning av tankar, begrepp och idéer om problemen och möjligheterna. Det är hög tid för ett paradigmskifte. Ut med tron på att flera kraftverk klarar framtidens utmaningar! In med all den tankekraft som kommer ur insikten av att energin kan användas oerhört mycket effektivare än den gamla tidens lösningar.

Bastun drar ingen energi, elvärme har 100 % verkningsgrad och värmepumparna ger fem gånger fler kilowattimmar än de som ”förbrukas”. Runt omkring oss kryllar det av exempel som skickar falska signalerar om att vi redan använder energi på ett förbluffande effektivt sätt. Det är därför inte särskilt konstigt att energibolagen avfärdar EU:s mål att effektivisera användningen som en utopi, speciellt eftersom det också hotar bolagens maktställning. Men även Marknaden, Politikerna, Myndigheterna, Forskarna och Utbildarna – kort sagt: Alla – accepterar en beskrivning av problem och lösningar som utgör vår tids största hinder för omställning till ett uthålligt energisystem; alla accepterar tillförselparadigmet.

Tillförselparadigmet har sina rötter i en av de viktigaste innovationerna någonsin –ångmaskinen. Omvandlingen av kemiskt bunden energi i ved och fossila bränslen till mekaniskt arbete och elektricitet blev nyckeln till både den industriella revolutionen och en nödvändig förutsättning för dagens informationssamhälle. Under två sekler var den helt överskuggande uppgiften att utvinna maximalt många kilowattimmar ur fossila bränslen och förnybara energireservoarer. Vi har inte reflekterat över om bakomliggande modeller och begrepp är relevanta för vårt sekels utmaningar. Därför har vi tagit till oss både verkningsgradsbegrepp och – långt mycket värre – tillförselparadigmets beskrivning av problem och möjligheter som då förstås leder fram till att vi måste bygga fler kraftverk eftersom potentialen för effektivisering är marginell.

En fördomsfri analys med stöd av fysikens naturlagar ger en helt annan bild. Den bilden är att ett industrialiserat samhälle av västerländskt snitt drar nytta av maximalt 5 % av energin som tillförs systemet i form av kol, olja, kärnkraft, biobränsle, vattenkraft och sol. Den låga effektiviteten är något vi ska tacka vår lyckliga stjärna för – för tänk om naturlagarna skulle ha berättat för oss att vi är nästan perfekta, det är bara lite finslipning kvar! Det skulle då betyda att all materiell tillväxt i både Nord och Syd måste ske genom ett ökat uttag av ändliga resurser; kol, olja, fossilgas och uran med oacceptabla miljökonsekvenser för fortsatt liv på en liten planet.

Naturlagarna ger oss en grundbult för en ny uppsättning av tankar, idéer, begrepp och beskrivning av problem och lösningar – ett användningsparadigm. Insikten om tekniska potentialen för utveckling kan vi använda för att göra oss av med tankestrukturer som har gjort mycket gott men som nu är uttjänta.
Skiftet av paradigm öppnar våra ögon för helt nya vägar till ett uthålligt energisystem. Ny kunskap kommer att genereras inom en lång rad olika områden och men förutsätter nya perspektiv på utbildning och forskning, teknisk utveckling, energieffektivisering, global ekonomisk tillväxt, energipolitik och maktbalans mellan kunder och tillförselbolag.1. Den viktigaste vinsten för utbildning och forskning med ett paradigmskifte är att energi blir attraktivt för ungdomar. Unga vill och kan förändra världen men vi har skrämt bort dem med vår självbelåtenhet – vi är effektiva, vi vet allt men visst kan ni ta er an det som kommer ur skorstenen. Det är självklart att unga söker sig till andra områden, områden där just deras insatser räknas och kan få en avgörande betydelse. Ingen nyfiken ung student vill lära sig bara det professorn redan vet. Användningsparadigmet erbjuder en intellektuell och stimulerande utmaning i klass med vad medicin, media, IT redan erbjuder.2. Vattenfalls satsning på ”koldioxidfria” kolkraftverk är kanske dagens mest uppseendeväckande exempel på hur en omodern uppsättning tankar och kompetens styr den tekniska utvecklingen. Ett annat exempel är satsningen på fusionskraft. När vi i stället sätter fokus på potentialen för teknisk utveckling av system och komponenter för användning av energi kommer ingen kraft-producent att våga plöja ner miljarder på lösningar som naturen ofrånkomligen kommer att avvisa mera eller mindre dramatiskt. ”Koldioxidfria” kolkraftverk har inte en chans att tävla – inte ens kortsiktigt ekonomiskt – mot radikalt klokare byggnadsteknik, industriella processer, belysning, hushållsapparater och bättre matchning av energiform för olika behov.3. EU har precis publicerat ett handlingsprogram som syftar till att effektivisera energianvändningen med 20 %, en ”grönbok”. I användningsparadigmet framstår målet som ytterst blygsamt; när nu energisystemet inte har en effektivitet högre än 5 % – kan vi då verkligen inte höja den till mera än 6 % ? För alla andra som värderar målet med gamla tankemönster avfärdas grönboken som en orealistisk teoretisk skrivbordprodukt.4. Inte ens på skrivbordet kan det gamla sättet att tänka ge rimliga lösningar på dilemmat med global ekonomisk tillväxt och en uthållig miljö. World Energy Outlook 2004 – det globala energietablissemangets paradskrift – konstaterar i sitt radikalaste scenario att den globala miljöbelastningen kommer att som bäst bli oförändrad om 25 år jämfört med dagens kraftigt överansträngda miljö. FN:s klimatpanel har visat att det krävs mycket kraftigt sänkt belastning, speciellt från i den redan industrialiserade världen. Scenariot framstår därför som en ofattbar cynism och brist på respekt för framtida generationer. Det minsta vi kan begära är att författarna erkänner att gamla tankemönster inte kan leverera goda lösningar på vår tids problem.5. Redan i mitten av 1970-talet blev energihushållning vid sidan om förnybar energitillförsel central i formuleringen av energipolitiken. Även idag är den en populär energipolitisk viljeinriktning – eller är det bara en klyscha för att undvika kritiska följdfrågor? Just effektiviseringens ”vid-sidan-om-skap” eller marginalisering är också den viktigaste förklaringen till varför inte mera har uträttats. Det går inte att realisera potentialen för effektivare användning av energi genom att tvinga in målformulering, åtgärdsprogram och styrmedel i ett tekniskt, ekonomiskt och mentalt system som är utformat för energitillförsel. Först när energieffektivisering får en självständig ställning i kraft av sin potential och särart kan den lämna ett massivt bidrag till omställningen av energisystemet.6. Maktfördelningen mellan kunder och leverantörer är mer ojämlik i energisektorn än i någon annan sektor. Leverantörernas ensidigt utformade villkor och agenda styr allt från enskilda kunders rättig-/skyldigheter till den energipolitiska diskussionen. Det har gått så långt att många politiker anser att Vattenfall inte bara ska ta ett särskilt ansvar för ny förnybar elproduktion utan också vara i fronten för effektivare användning av energi utan att någon frågar om bocken verkligen ska vara trädgårdsmästare?
Ett skifte av paradigm är inget som någon kan fatta beslut om, det kommer att ta lång tid och inte minst – det kommer att möta hårt motstånd eftersom det ruckar grunden för existerande fördelning av makt och pengar i energisektorn. Vårt syfte är att visa på behovet av en helt ny och självständig syn på hur en klokare användning av energi kan lämna ett avgörande bidrag till ett uthålligt energi-system. Exemplen visar hur viktigt det är att riva barriärer som skapats av en uttjänt formulering av problem och lösningar; tillförselparadigmet. Vi behöver en radikalt ny syn på vår energiframtid, vi behöver ett användningsparadigm.

Ett exempel får avsluta vår idé-text: Nu är det hög tid att sjösätta vårt sekels motsvarighet till kraftbolagen med uppgift att sätta energianvändning i samma starka fokus som kraftbolagen har på tillförsel. I annat fall kommer producenterna i ännu högre grad än idag att diktera villkoren för efterfrågan på energi – kraftbolagen behöver verklig konkurrens för utveckling av marknaden till nytta för kunderna. Motsvarigheten blir knappast ett nytt statligt verk eller ens ett nytt statsägt bolag – det räcker att börja göra sig av med mentala blockeringar och starta sjösättningen av ny uppsättning tankar och idéer som gör att samhället och kunden realiserar potentialen för effektiv användning av energi

Som om att 9 11 inte har hänt!

En attack med missiler eller flygplan mot kärnkraftverk kan få förödande konsekvenser. Aljaasera har  refererat rapporten Hot Mess Next: Missile-Struck Reactors in the Middle East . Än mera oroväckande blir scenarierna när vi vet att de fyra reaktorerna i Barakah i Förenade Arabemiraten (UAE) saknar både dubbla inneslutningar och system för att minska konsekvenserna för en härdsmälta.

Leverantören av Barakah-reaktorerna, sydkoreanska KEPCO:

Yet KEPCO acknowledge their Barakah reactor design doesn’t contain, arguably essential, features such as either additional reactor containment or a ‘core-catcher’ – both of which are design features normally expected in all new nuclear reactors in Europe

Gulf Nuclear Ambition: New Reactors in United Arab Emirates, December 2019 by Dr Paul Dorfman, Nuclear Consulting Group

Forskarna säger …

Thomas B Johansson och 269 forskarkollegor på DN Debatt 2019-03-15

Arne Kaijser på Svenska Dagbladet 2022-10-14

David Schissel 2022-11-17 på Institute for Energy Economics and Financial Analysis

Tidöavtalet – ”snabbspår”

”…att samtliga kraftslag ha likvärdiga spelregler” men hur rimmar det med kärnkraftens särställning? Att dessutom inför ”snabbspår” för kärnkraft kan säkert få även seriösa kärnkraftsförespråkar att kippa efter andan.

Erfarenheterna av Hankivi, Vogtle 3 och 4, Olkiluolto, Flamanville 3 och Hinkley Point C verkar helt ha gått förbi nuvarande regering och andra som vill koka vatten på ett mycket komplicerat och farligt sätt.

När nu Rosatom inte längre är en tänkbar finansiär (eller…?) så återstår väl bara Kina?

Visst är det märkligt att ingen förespråkare för kärnkraft får frågan om vad som händer efter nästa kärnkraftsolycka. Det är väl ändå ingen som tror att Three Miles Island, Harrisburg ,var den sista kärnkraftsolyckan.

Lästips: Kärnkrafts­byggenas problem förskräcker av Arne Kaijser
professor emeritus i teknik­historia, KTH. Referensen i hans artikel, Is it the end of the line for Light Water Reactor technology or can China and Russia save the day?, är en grundlig genomgång av förutsättningarna för kärnkraft i framtiden.