energi och tanke
Observera att priset i diagrammet förutsätter konstant elförbrukning varje timme under månaden. Om elförbrukningen är högre under dagtid/högpristid blir elpriset högre. För många el-köpare kan detta profiltillägg bli 20 till 30 öre högre än diagrammets priser.
Med timpris och en aktiv styrning till ”lågpristimmar” blir priset lägre. Men timpris kan också bli högre än månadsmedelspot med schabloniserat profilpåslag.
Minskad elanvändning och lägre effektuttag är bättre än utbyggt elnät och fler kraftverk. Flaskhalsavgifter borde användas för att stimulera investeringar i el-effektivisering och ersättning av el för uppvärmning i stället för till elstöd.
Finanspolitiska rådet lämnar skarp kritik mot elstödet[1]. Kritiken backas upp av nationalekonomerna Hassler och Calmfors[2]. Nu kommer även kritik från EU[3]. Tyvärr stänger inte Finansministern dörren för nya elstöd – det verkar som om hon inte överhuvudtaget lyssnar på kritiken. Hennes inställning riskerar att förvärra problemet med ännu högre kostnader på sikt för företag och privatpersoner. Vem annars ska betala utbyggnad av elnät och fler kraftverk?
Obalansen på elmarknaden mellan köpare och säljare hämmar satsning på effektivisering. Den enorma potential för effektivisering riskera att inte realiseras av den anledningen och att det saknas framgångsrika affärsmodeller för klokare elanvändning.
En särskild fond – eta-fonden – bör skapas för att realisera en enorm potential för klokare användning av el. Fondens medel ska användas för att stödja investeringar i effektivare teknik och ersättning av elvärme.
Finansieringen av fonden bör ske genom att en del av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Dessutom borde statliga garantier ställas för att underlätta investeringarna som lånefinansieras. Att använda 400 miljarder kronor i statliga garantier för effektivisering är förstås bättre för privatpersoner och företag än betydligt mer riskfyllda investeringar i oförsäkringsbara kärnkraftverk[4].
Privatpersoner och företag kan ansöka om finansiellt stöd eller lånegaranti hos fonden. Kansliet ska tillhandahålla enkla mallar för ansökan och redovisning av resultat. Kansliet ska också fortlöpande utvärdera och öppet redovisa resultaten på ansökningsnivå.
Antag att hälften av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Under perioden 2011 till 202o skulle det ha blivit en miljard kronor. År 2021 skulle det ha blivit 11 miljarder kronor och år 2022 hela 35 miljarder kronor.
Några exempel – fler kommer – får illustrera vad som går att göra med 5 miljarder kronor i stöd till effektivisering och ersättning av elvärme.
#1 Tilläggsisolering vindsbjälklag i småhus
Investeringen blir 9,9 miljarder och effektivisering är drygt 0,5 TWh per år[5].
Åtgärderna har en enkel återbetalningstid på cirka 19 år med elpriset 1 krona per kWh. Med 5 miljarder från eta fonden minskar återbetalningstiden till cirka 10 år.
#2 Fjärrvärme till småhus med vattenburen värme
Antag att ersättning av elpanna med fjärrvärmecentral kostar 40 000 kronor och att anslutningen till närliggande fjärrvärmenätet kostar lika mycket. Antag vidare att prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är 40 öre/kWh i till fjärrvärmens fördel. Den enkla återbetalningstiden för en villa som köper 20 000 kWh blir då 10 år.
Om återbetalningstiden ska ned till 5 år räcker 5 miljarder kronor till 500 000 anslutningar. Det är ungefär dubbelt så många småhus som fanns anslutna till fjärrvärme 2021 enligt EI:s statistik.
#3 Topkap – effektstyrning? Text kommer!
Idén med fond för effektivisering är bra – säkert inte ny. Inlägget är snabbt tillyxat. Uppdatering och precisering av argumenten är på gång. Fler och mer genomarbetade exempel kommer.
Kom gärna med exempel med tillhörande referenser som inte är reklam. – tyck till!
Roger Fredriksson
eta? Den grekiska bokstaven η (uttalas eta) är beteckningen för effektiviteten i ett system, [nyttiggjord energi]/[tillförd energi]. Om hänsyn även tas till energins kvalitet används η2HS Läs mera om detta här[6]
[1] Svensk finanspolitik 2023.pdf (fpr.se)
[2] Nationalekonomerna sågar nya elstödet: ”Helt fel i det här konjunkturläget” – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio
[3] EU-kommissionen lämnar rekommendationer till Sverige – DN.SE
[4] Moderaternas kärnkraftsplan: Vill satsa 400 miljarder till nya reaktorer | SVT Nyheter
[5] Anthesis, Åtgärdskostnader tilläggsisolering, 2022-10-12 på uppdrag av Swedisol
Over 100 US and EU decision-makers demand to #KickBigPollutersOut of #COP28.
We need to phase out of fossil fuels if we want real #ClimateAction. Not let an oil executive lead a global climate summit.
Don’t be #FossilFools. https://greens.eu/transatlantic-alliance-climate
Uppmaningen kommer från Mikael Bloss och Pär Holmgren, Greens/EFA Members of the European Parliament. Kopiera och sprid till vänner och bekanta!
Utrikespolitiska institutet konstaterar dessutom att :
Kungahusen i Förenade arabemiraten har monopol på makten och kan inte ifrågasättas. På federal nivå – mellan emiraten – finns ett litet inslag av val, men allmän rösträtt eller regelrätta val har inte införts i de olika emiraten. Mötesfriheten är kringskuren och domstolsväsendet används till att kväsa regimkritik.
Utrikespolitiska institutet
Ytterligare en aspekt att motsätta sig att COP28 läggs i Förenade Arabemiraten är deras stora satsning på kärnkraft. De Koreabyggda Barakah-reaktorerna lyfts ofta fram av förespråkarna för kärnkraft med påstådd kort byggtid och låg investering. Det finns ingen objektiv värdering om detta är sant eftersom samhällsskicket inte tillåter insyn. Men säg att det skulle vara sant så saknar reaktorerna dubble skalskydd och system för minimering av skador av härdsmälta – två viktiga och mycket kostsamma system. Arevas VD, Anne Lauvergeon, var mycket kritisk till den bristande säkerheten i Barakah-rektorerna, som att köra bil ” ..without airbags and seatbelts”.
Fossilindustrin och ingenjörer marknadsför framgångsrikt tekniska lösningar för slutförvaring av koldioxid, CCS, CCUS, BECCS, DAC etc. USA verkar ha slukat den ostbiten. I Bidens Inflation Reduction Act (IRA) går miljarder dollars i subventioner till den typen av projekt. Även svenska politiker, myndigheter och miljöorganisationer verkar förförda av tekniken.
Men för ett framtida förnybart energisystem är CCS en farlig fälla
.
Att plocka upp ett ton kol ur marken, transportera, elda, utvinna har orsakat stora skador på miljön. Nu vill politiker, matade av skickliga marknadsförare, komprimera, transportera och trycka tillbaka tre ton koldioxid. Det är en logisk kullerbytta i bästa fall. Ännu värre om det är en medveten brist på respekt för både framtida generationer och planeten. Om vi dessutom väger in risken att koldioxiden inte blir kvar där nere kan vi hamna i en situation som är än värre än den vi har idag.
Slutförvaring av koldioxid är i grunden ett uråldrigt och misslyckat sätt – gräv ner sk-ten – att hantera problem. Bristen på logik borde vara tillräckligt för att ens tänka tanken. Men för att ytterligare visa storleken på problemet är det intressant att se hur stort problemet är, se figuren nedan.
Carbon capture has a long history. Of failure är ytterligare en analys daterad 2022 -09-01 som visar på återvändsgränden CCS. Det är bara fossilindustrin som tjänar på att hålla sagan vid liv.
Shocking failure är The Guardians rubrik 2021-07-19 för Chevrons misslyckande att etablera världens största anläggning för infångning och slutförvaring av koldioxid.
Vattenfalls försök med CCS i Schwarzenpumpe misslyckades redan för 10 år sedan. Projektet i det koleldade kraftverket var betydligt mindre än Chevrons men The Guardians rubrik skull ha stämt ändå.
Fler floppar hittar du i artikeln The carbon capture crux: Lessons learned i en aktuell och omfattande analys välkvalificerade analytiker och forskare.
För klimatet och för miljöns skull samt hushållning med skattemedel (kanske även monopolavgifter) är det hög tid att begrava CCS-illusionen, inte koldioxiden – kolet i fossilgas, olja och sten- och brunkol ska vara kvar i marken!
Alla miljarder som nu satsas på slutförvaring av koldioxid ska gå till att minska produktionen av klimatskadliga gaser och energieffektivisering.
Euforin över elbilen har nu fått proportioner som påminner om andra dyrköpta misstag. Kärnkraft skulle på 1950-talet bli så billigt att det inte var lönt att varken ha strömbrytare eller fakturering; kostnaden kunde tas via skattsedeln. Både kol och gas har haft korta glansdagar efter det och etanol var lösningen på alla miljöproblem från bilparken. Att Vattenfall gick på pumpen med koldioxidlagring kom inte som en överraskning för många av oss men den helt orimlig idén kommer säkert att kosta många miljarder till för att skapa en falsk bild av att fossila bränslen har en framtid.
Visst kan elbilen få en roll i framtidens fordonspark men var finns en sund skepsis som granskar helheten?
Det finns en uppsjö av utredningar som slår fast att elbilen är bra för miljön. Men grundläggande antaganden avgör resultatet. Så länge som tillförsel av all el inte kommer från sol och vind är det mest rättvist att anta att el kommer från förbränning av kol, olja och fossilgas. När vi har ett helt förnybart system för elproduktion är det ändå miljökonsekvenserna av gruvbrytning och metallförädling som orsakar stora skador på miljön. Det finns givetvis ingen bil som är bra för miljön.
Senast redigerad 2023-05-15. Ursprungligt inlägg publicerades i Ny Teknik 2018-02-22 och fick 122 kommentarer, ”Elbilen går på kol och monopol”
Ny elförbrukning möts med förbränning av tre kilowattimmar kol för att producera en kilowattimme elektricitet. Det är det förhållandet som sätter priset på stor del av vår elförbrukning. Exempel på ny elförbrukning är elbilen och andra elfordon. Men ny förnybar elproduktion ska ersätta fossileldade kraftverk, inte sugas upp av nya prylar och fordon hur gärna än kraftproducenterna önskar det.
Elbilen kräver redan idag stora mängder sällsynta jordartsmetaller (REE-Rare Earth Elements). Hela 95 % av dessa metaller utvinns under extremt miljöförstörande förhållanden i Baotou i Inre Mongoliet.
Men det är inte bara miljökonsekvenserna av kolförbränning och metallutvinning om talar för en mer balanserad syn på elfordon. Missbruk av dominerande ställning är andra faror. En fara ligger i att Kina har i det närmaste ett monopol på produktion av sällsynta jordartsmetaller. Deng Xiaoping, strategen bakom marknadsreformerna i Kina, förutspådde att deras sällsynta mineraler skulle bli lika viktiga som oljan för Mellanöstern.
En annan fara kommer av att laddning av elbilar kräver en gigantisk utbyggnad av elnätet. Idag tar snabbladdning mellan 15 och 30 minuter förutsatt att du har 125 Amperes säkring – knappast något för hemmabruk. Men visst kommer elbilsägaren att säkra upp och därmed får nätmonopolet en ännu större och säkrare intäktsbas. Inte undra på att nätägarna vädrar morgonluft men notan för utbyggnaden kommer sen och betalas av konsumenter och företag.
Den fjärde faran är vi binder upp oss ännu mera till kraftproducenterna som i praktiken har en monopolställning som garanterar stora och säkra vinster på bekostnad av konsumenter och företag. När de väl får makten också över energi till vår heliga bil är vi blåsta igen.
Ytterligare en förbisedd analys är hur nybilspremier och andra subventioner till privatpersoner och företag på minskar utrymmet för stöd till kollektiva lösningar som minskar bilåkandet. Det finns inga bilar som är bra för miljön eftersom alla medför förbrukning av ändliga resurser med förödande konsekvenser för kommande generationer. Elfordon är inget undantag; de förstör också miljön och stärker redan på tok för starka monopol – teknikfrossa är ingen bra medicin för ett hållbart energisystem.
På 30 år har BNP i fasta priser ökat 73 %. Befolkningen har under samma period ökat med 21 %. Energi – och elanvändningen har varit oförändrad eller något lägre.
Utvecklingen de senaste två åren av elanvändningen t.o.m. vecka 18 (1 maj -7 maj 2023) redovisar Energiföretagen i Kraftläget:
Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.
Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda kol- eller urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan.
Förväntningarna från 1960-talet om billig el från kärnkraft har kommit på skam trots enorma subventioner till kärnkraftverk. Några få kärnkraftverk byggs i länder med hög transparens och reglering som ger trovärdiga värden på investering och tidplan.
| Kärnkraftverk | I drift | Plan till drift | Miljarder kr | kr/kW | Rel budget | Läs mera | Uppdaterat |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Olkiluoto 3 | 2023 | 23 plus | 115 | 72 200 | 267 % |  | 2023-04-26 |
| Vogtle 3,4 | 2024 | 15 | 312 | 140 000 | 143 % |  | 2022-01-15 |
| Hanhikivi 1 | Projektet avslutat | efter 15 år | och 7 miljarder | - | - |  | 2022-05-02 |
| Flamanville 3 | 2024 | 17 | 130 | 79 000 | 313 % |  | 2021-03-23 |
Nej! Men det är sorglustigt att alla ”nya” atomkraftverk i skickligt gjorda prospekt omges av grönska. Nuscale är ett bland många exempel. Men den anläggningen borde presenteras med minst två bilder i ansökan om tillstånd.
Och var finns elledningar och kyltorn/-sänka i illustrationerna som Ny Teknik och många andra matar oss med.
Det är ändå intressanta att många remissinstanser pekar på riskerna med ”små” reaktorer. (Den som ser ut att byggas först av alla kan försörja 400 000 kanadensiska hushåll med el. Dubbelt så mycket energi måste kylas bort.)
Näringsministern lovade på Energiforsks kärnkraftskonferens att ”shoppa” (sic) många kärnkraftverk till branschens stora förtjusning. Men i rummet fanns många elefanter; bortkastade miljarder i Hanikivi och Summer samt ekonomiska haverier i Vogtle, Olkiluoto, Flamanville 3 och Hinkley Point C. Inte heller var det någon som nämnde Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima – alla låtsades att det som är oundvikligt inte skulle hända igen.
Dessutom verkar förhoppningarna på ”små” reaktorer också komma på skam redan innan bygget har börjat. UAMPS, som planerar att köpa Nuscales SMR-paket, meddelar att elpriset från deras planerade SMR i Utah har ökat med minst 53 % trots stora skattefinansierade subventioner. Nuscales motivering till den dramatiska prisökningen borde rimligen också drabba Hitachis första kontrakterade SMR i Darlington, Kanada – kontraktssumman och indexering etc. är hemlig. Nu tvekar även den brittiska regeringen på att ge så stora skattefinansierade subventioner som Rolls Royce m.fl. hoppades på.
Energiforsk konferens: https://energiforsk.se/konferenser/genomforda/energiforsks-annual-nuclear-conference-2023/programme
BWRX Darlington: https://www.opg.com/powering-ontario/our-generation/nuclear/darlington-nuclear/darlington-new-nuclear/
Brittiska SMR: https://www.nyteknik.se/karnkraft-smr/kallor-forseningar-for-brittiska-mini-reaktorer/1371235
Asea Atom marknadsförde under 1970-talet en en ”liten” kärnkraftsreaktor som kallades Secure. Dåvarande VD för Umeå Energi ville placera den reaktorn inne i berget nära Regionsjukhuset för att även ta vara på värmen i kylvattnet för leverans av fjärrvärme. Secure sas ha samma egenskaper som dagens SMR, t.ex. passiv kylning och byggd på fabrik. Secure stannade dock på ritbordet, där nu dagens SMR finns, och blev aldrig byggd.
Just investeringen för SMR verkar vara en väl dold uppgift. Kanada verkar bli först med en kommersiell SMR. Ontario Power Generation planerar att bygga en BWRX-300 i Darlington. Canada Infrastructure Bank har lovat finansiera projektet med CAD970 miljoner, som motsvarar 7 500 miljoner SEK. Om det är hela investeringen så blir det cirka 25 000 SEK/kWe som var den ursprungliga budgeten för Olikuolto 3 som dock verkar sluta på minst 75 000 SEK/kWe.
En utförlig, välformulerad analys av forskare hittar du här: Can small modular reactors help mitigate climate change? – Bulletin of the Atomic Scientists (thebulletin.org)
Syftet med påbörjad sammanställning är att all information hämtas direkt från tillverkare, kärnkraftbranschens organisationer och media samt myndigheter som beviljar subventioner.
| Projekt | Kylning | Effekt, MWe | Subvention, miljoner kr | Demo | I drift | Serie-produktion | Info-datum |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NuScale | Vatten | 60 | 10 000 | ||||
| Nuscale/VOYGR/UAMPS | Vatten | 720 | 12 000 | 2029 | 2030 | ||
| Alfred | Bly | 100 | ? | ||||
| Sealer -E | Bly | - 2,5 | 99 | 2026 | - | ||
| Sealer D/55 | Bly | 35/55 | ? | 2030 | 2032 | ||
| Alfred Athena | Bly | -2,2 | 200 | ||||
| Nuscale VOYGR Polen | Vatten | 308/462/924 | 2029 | ||||
| OPG BWRX-300 Darlington | Lättvatten | 300 | 2029 | 2022-12-08 |
