eta fond bättre än elstöd

Minskad elanvändning och lägre effektuttag är bättre än utbyggt elnät och fler kraftverk. Flaskhalsavgifter borde användas för att stimulera investeringar i el-effektivisering och ersättning av el för uppvärmning i stället för till elstöd.

Skarp och välgrundad kritik av elstödet

Finanspolitiska rådet lämnar skarp kritik mot elstödet[1]. Kritiken backas upp av nationalekonomerna Hassler och Calmfors[2]. Nu kommer även kritik från EU[3]. Tyvärr stänger inte Finansministern dörren för nya elstöd – det verkar som om hon inte överhuvudtaget lyssnar på kritiken. Hennes inställning riskerar att förvärra problemet med ännu högre kostnader på sikt för företag och privatpersoner. Vem annars ska betala utbyggnad av elnät och fler kraftverk?

Obalansen på elmarknaden mellan köpare och säljare hämmar satsning på effektivisering. Den enorma potential för effektivisering riskera att inte realiseras av den anledningen och att det saknas framgångsrika affärsmodeller för klokare elanvändning.

eta fonden – syfte och finansiering

En särskild fond – eta-fonden – bör skapas för att realisera en enorm potential för klokare användning av el. Fondens medel ska användas för att stödja investeringar i effektivare teknik och ersättning av elvärme.

Finansieringen av fonden bör ske genom att en del av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Dessutom borde statliga garantier ställas för att underlätta investeringarna som lånefinansieras. Att använda 400 miljarder kronor i statliga garantier för effektivisering är förstås bättre för privatpersoner och företag än betydligt mer riskfyllda investeringar i oförsäkringsbara kärnkraftverk[4].

eta fonden – funktion och administration

Privatpersoner och företag kan ansöka om finansiellt stöd eller lånegaranti hos fonden. Kansliet ska tillhandahålla enkla mallar för ansökan och redovisning av resultat. Kansliet ska också fortlöpande utvärdera och öppet redovisa resultaten på ansökningsnivå.

eta fonden –Resurser

Antag att hälften av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Under perioden 2011 till 202o skulle det ha blivit en miljard kronor. År 2021 skulle det ha blivit 11 miljarder kronor och år 2022 hela 35 miljarder kronor.

Åtgärder – några exempel

Några exempel – fler kommer – får illustrera vad som går att göra med 5 miljarder kronor i stöd till effektivisering och ersättning av elvärme.

#1 Tilläggsisolering vindsbjälklag i småhus

Investeringen blir 9,9 miljarder och effektivisering är drygt 0,5 TWh per år[5].

Åtgärderna har en enkel återbetalningstid på cirka 19 år med elpriset 1 krona per kWh. Med 5 miljarder från eta fonden minskar återbetalningstiden till cirka 10 år.

#2 Fjärrvärme till småhus med vattenburen värme

Antag att ersättning av elpanna med fjärrvärmecentral kostar 40 000 kronor och att anslutningen till närliggande fjärrvärmenätet kostar lika mycket. Antag vidare att prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är 40 öre/kWh i till fjärrvärmens fördel. Den enkla återbetalningstiden för en villa som köper 20 000 kWh blir då 10 år.

Om återbetalningstiden ska ned till 5 år räcker 5 miljarder kronor till 500 000 anslutningar. Det är ungefär dubbelt så många småhus som fanns anslutna till fjärrvärme 2021 enligt EI:s statistik.

#3 Topkap – effektstyrning? Text kommer!

Fortfarande ett utkast

Idén med fond för effektivisering är bra – säkert inte ny. Inlägget är snabbt tillyxat. Uppdatering och precisering av argumenten är på gång. Fler och mer genomarbetade exempel kommer.

Kom gärna med exempel med tillhörande referenser som inte är reklam. – tyck till!

Roger Fredriksson

eta? Den grekiska bokstaven η (uttalas eta) är beteckningen för effektiviteten i ett system, [nyttiggjord energi]/[tillförd energi]. Om hänsyn även tas till energins kvalitet används η2HS Läs mera om detta här[6]


[1] Svensk finanspolitik 2023.pdf (fpr.se)

[2] Nationalekonomerna sågar nya elstödet: ”Helt fel i det här konjunkturläget” – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio

[3] EU-kommissionen lämnar rekommendationer till Sverige – DN.SE

[4] Moderaternas kärnkraftsplan: Vill satsa 400 miljarder till nya reaktorer | SVT Nyheter

[5] Anthesis, Åtgärdskostnader tilläggsisolering, 2022-10-12 på uppdrag av Swedisol

[6] solsverige Klimathot kräver nytt energiparadigm

En kommentar till “eta fond bättre än elstöd”

  1. Branschorganisationen Energiföretagen Sverige formulerar 1o reformer på Second Opinion men missar det viktigaste – energieffektivisering. Så här kommenterad jag branchorganisationens debatt inlägg:
    10-förslag men ändå missar branchorganisationen det viktigaste – Effektivisering
    Fast det är förstås branschorganisationens uppgift att marknadsföra förslag som gynnar medlemmarna.
    Vi har idag ett energiindustriellt komplex med lobbyister och kommunikatörer som framgångsrikt styr vad både politiker och media ska förmedla till oss medborgare. Det energiindustriella komplexets metod är att få politiker och media att tro på att det är dem själva som har formulerat hur vi ska få ett bättre fungerande energisystem –ökad energianvändning och fler kärnkraftkraftverk.
    Inget kan vara mera fel! – endast fokus på energieffektivisering och förnybar energi från samhällets sida ger ett energisystem som är långsiktigt hållbart.
    Roger Fredriksson, solsverige.se

Lämna ett svar