Oförändrad användning av energi i tre decennier!

På 30 år har BNP i fasta priser ökat 73 %. Befolkningen har under samma period ökat med 21 %. Energi – och elanvändningen har varit oförändrad eller något lägre.

Utvecklingen de senaste två åren av elanvändningen t.o.m. vecka 30 (29 juli till 4 augusti) redovisar Energiföretagen i Kraftläget

Kraftigt sjunkande elpriser och kallare vinter än normalt medför att elanvändningen är något högre än förra jämförelseperioden. (observera skalan på y-axeln). Det blir ännu mera angeläget att elkunderna minskar sina inköp genom effektivisering. Bra i dubbel bemärkelse. För det första minskar elnotan eftersom det blir färre kWh att fakturera. För det andra blir elpriset lägre när efterfrågan minskar.

Industrins energieffektivisering är en viktig förklaring till att elanvändningen inte ökar mer än 1 % senaste året(temperaturkorrigerat värde). Industrins elanvändning har minskat från nästan 60 miljarder kWh till cirka 45 miljarder kWh från 2004 till idag. (Källa :Energiföretagen och SCB):

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.

Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan vid nästa kärnkraftshaveri.

Så gick det förra gången …

SD:s och regeringens plan är att Sverige ska ha minst 10 storskaliga kärnkraftverk år 2045. Redan 2035 ska det finnas motsvarande två storskaliga kärnkraftverk i Sverige.

I Tidöaavtalet står det: ”.. prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045. ” Med den formuleringen bjuder avtalsmakarna över redan extremt höga prognoser för elanvändningen 2045.

Påståendet är som kopierat från 70-talets regerings proposition inför en massiv utbyggnaden av kärnkraft Till 70-talets prognosmakares försvar skulle vi kunna påminna om att de inte kände till Three Miles Islands, Tjernobyl eller Fukushima. Inte heller visste de vad det kostar att bygga kärnkraft som t.ex. Vogtle, Olkiluoto .

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP.

Fukushima är heller inte sista kärnkraftsolyckan. Bland världens drygt 400, allt äldre, kärnkraftverk kommer det oundvikligen att hända igen. Inte heller nästa större kärnkraftsolycka blir den sista.

eta fond bättre än elstöd

Minskad elanvändning och lägre effektuttag är bättre än utbyggt elnät och fler kraftverk. Flaskhalsavgifter borde användas för att stimulera investeringar i el-effektivisering och ersättning av el för uppvärmning i stället för till elstöd.

Skarp och välgrundad kritik av elstödet

Finanspolitiska rådet lämnar skarp kritik mot elstödet[1]. Kritiken backas upp av nationalekonomerna Hassler och Calmfors[2]. Nu kommer även kritik från EU[3]. Tyvärr stänger inte Finansministern dörren för nya elstöd – det verkar som om hon inte överhuvudtaget lyssnar på kritiken. Hennes inställning riskerar att förvärra problemet med ännu högre kostnader på sikt för företag och privatpersoner. Vem annars ska betala utbyggnad av elnät och fler kraftverk?

Obalansen på elmarknaden mellan köpare och säljare hämmar satsning på effektivisering. Den enorma potential för effektivisering riskera att inte realiseras av den anledningen och att det saknas framgångsrika affärsmodeller för klokare elanvändning.

eta fonden – syfte och finansiering

En särskild fond – eta-fonden – bör skapas för att realisera en enorm potential för klokare användning av el. Fondens medel ska användas för att stödja investeringar i effektivare teknik och ersättning av elvärme.

Finansieringen av fonden bör ske genom att en del av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Dessutom borde statliga garantier ställas för att underlätta investeringarna som lånefinansieras. Att använda 400 miljarder kronor i statliga garantier för effektivisering är förstås bättre för privatpersoner och företag än betydligt mer riskfyllda investeringar i oförsäkringsbara kärnkraftverk[4].

eta fonden – funktion och administration

Privatpersoner och företag kan ansöka om finansiellt stöd eller lånegaranti hos fonden. Kansliet ska tillhandahålla enkla mallar för ansökan och redovisning av resultat. Kansliet ska också fortlöpande utvärdera och öppet redovisa resultaten på ansökningsnivå.

eta fonden –Resurser

Antag att hälften av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Under perioden 2011 till 202o skulle det ha blivit en miljard kronor. År 2021 skulle det ha blivit 11 miljarder kronor och år 2022 hela 35 miljarder kronor.

Åtgärder – några exempel

Några exempel – fler kommer – får illustrera vad som går att göra med 5 miljarder kronor i stöd till effektivisering och ersättning av elvärme.

#1 Tilläggsisolering vindsbjälklag i småhus

Investeringen blir 9,9 miljarder och effektivisering är drygt 0,5 TWh per år[5].

Åtgärderna har en enkel återbetalningstid på cirka 19 år med elpriset 1 krona per kWh. Med 5 miljarder från eta fonden minskar återbetalningstiden till cirka 10 år.

#2 Fjärrvärme till småhus med vattenburen värme

Antag att ersättning av elpanna med fjärrvärmecentral kostar 40 000 kronor och att anslutningen till närliggande fjärrvärmenätet kostar lika mycket. Antag vidare att prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är 40 öre/kWh i till fjärrvärmens fördel. Den enkla återbetalningstiden för en villa som köper 20 000 kWh blir då 10 år.

Om återbetalningstiden ska ned till 5 år räcker 5 miljarder kronor till 500 000 anslutningar. Det är ungefär dubbelt så många småhus som fanns anslutna till fjärrvärme 2021 enligt EI:s statistik.

#3 Topkap – effektstyrning? Text kommer!

Fortfarande ett utkast

Idén med fond för effektivisering är bra – säkert inte ny. Inlägget är snabbt tillyxat. Uppdatering och precisering av argumenten är på gång. Fler och mer genomarbetade exempel kommer.

Kom gärna med exempel med tillhörande referenser som inte är reklam. – tyck till!

Roger Fredriksson

eta? Den grekiska bokstaven η (uttalas eta) är beteckningen för effektiviteten i ett system, [nyttiggjord energi]/[tillförd energi]. Om hänsyn även tas till energins kvalitet används η2HS Läs mera om detta här[6]


[1] Svensk finanspolitik 2023.pdf (fpr.se)

[2] Nationalekonomerna sågar nya elstödet: ”Helt fel i det här konjunkturläget” – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio

[3] EU-kommissionen lämnar rekommendationer till Sverige – DN.SE

[4] Moderaternas kärnkraftsplan: Vill satsa 400 miljarder till nya reaktorer | SVT Nyheter

[5] Anthesis, Åtgärdskostnader tilläggsisolering, 2022-10-12 på uppdrag av Swedisol

[6] solsverige Klimathot kräver nytt energiparadigm

Prisbildningen fungerar

Krig i Europa, liberaliserad elmarknad, medlemskap i EU och trasiga ”planerbara” kraftverk och sist men inte minst Klimatkrisen– visst fungerar prisbildningen!

Elmarknaden omreglerades 1996 och i mer än ett kvarts sekel har den reformen gett konsumenter och företag elpriser som är en del av tillväxten på drygt 80% totalt och drygt 50 % per capita .

I dagens debatt påstås att det höga elpriset indikerar att elmarknaden inte fungerar. Media och politiker eldar på den uppfattningen trots att det höga elpriset i själva verket indikerar att prisbildningen fungerar. Brasan ger många klick på rubriker och en osund grogrund för verklighetsfrånvända protektionistisk och populistiska förslag.

Marginalkostnadsprissättning

Elpriset bildas efter reformen 1996 som skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan. Principen för hur det nordiska systempriset på el bildas ser ut så här:

Alla säljare får det marknadspris som blir i krysset mellan utbud och efterfrågan. Det nordiska kraftsystemet karaktäriseras av vindkraft och vattenkraft med mycket låga marginalkostnader. Först när efterfrågan blir riktigt hög startas dyra kraftverk. Oavsett kostnaden för produktionen får alla samma pris. Det betyder t.ex. att ägare till vind- och vattenkraftverk ofta får intäkter som ligger långt över marginalkostnaden. Senaste månaderna har varit en guldgruva för ägare till vattenkraftverk. Men även ägare till vindkraftverk har fått bra överskott när det har blåst bra. Dock är det ofta vindförhållanden som styr priset – lite vind ger högt pris och vice versa.

Energieffektivisering

IEA skriver ”…att fokusera på energieffektivitetsåtgärder är det entydiga första och bästa svaret för att samtidigt uppfylla överkomliga mål, försörjningstrygghet och klimatmål.”

Något att tänka för alla som är fast i ett gammalt tänkande att nya och ibland inte ens konstruerade kärnkraftverk löser problem.

Här hittar du hela rapporten Energy Efficiency 2022

Koldioxid – informera mera!

Redovisa hur mycket klimatförstörande koldioxid (CO2)som varje tankning orsakar!

Titta närmare på bilden så ser du hur det skulle se ut.

Hela kedjan från utvinning, distribution, förädling och förbränning av en liter fossil diesel i bilmotorn orsakar 2,7 kg klimatförstörande koldioxid.

HVO100, diesel tillverkad av förnybar råvara, orsakar 0,7 kg klimatförstörande koldioxid.

Förbränning av en liter bensin orsakar 2,9 kg klimatförstörande koldioxid.

Källa: Drivmedelskalkyl | Miljöfordon (miljofordon.se)

Förslaget att redovisa klimatförstörande koldioxid på bränslemätare har jag skickat till Swedac som har det yttersta ansvaret för vad bränslemätarna ska visa:

Det finns regler som mätare ska uppfylla. Det finns även regler för hur märkning och kontroll av mätare ska utföras. Denna folder handlar om mätare för till exempel bensin, diesel och eldningsolja.

https://www.swedac.se/wp-content/uploads/2021/04/info-20-3v2-regler-for-matare-for-bransleprodukter.pdf