Oförändrad användning i tre decennier!

På 30 år har BNP i fasta priser ökat 73 %. Befolkningen har under samma period, 1990 till 2020, ökat med 21 %. Samtidigt har både energi – och elanvändningen varit oförändrad eller något lägre vilket redovisas i diagrammet ovan.

Utvecklingen de senaste två åren t.o.m. vecka 4 (23-29 jan) år 2023 för elanvändningen finns i Kraftläget:

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.

Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda kol- eller urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan.

Prisbildningen fungerar

Krig i Europa, liberaliserad elmarknad, medlemskap i EU och trasiga ”planerbara” kraftverk – visst fungerar prisbildningen!

Elmarknaden omreglerades 1996 och i mer än ett kvarts sekel har den reformen gett konsumenter och företag elpriser som är en del av tillväxten på drygt 80% totalt och drygt 50 % per capita .

I dagens debatt påstås att det höga elpriset indikerar att elmarknaden inte fungerar. Media och politiker eldar på den uppfattningen trots att det höga elpriset i själva verket indikerar att prisbildningen fungerar. Brasan ger många klick på rubriker och en osund grogrund för verklighetsfrånvända protektionistisk och populistiska förslag.

Marginalkostnadsprissättning

Elpriset bildas efter reformen 1996 som skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan. Principen för hur det nordiska systempriset på el bildas ser ut så här:

Alla säljare får det marknadspris som blir i krysset mellan utbud och efterfrågan. Det nordiska kraftsystemet karaktäriseras av vindkraft och vattenkraft med mycket låga marginalkostnader. Först när efterfrågan blir riktigt hög startas dyra kraftverk. Oavsett kostanden för produktionen får alla samma pris. Det betyder t.ex. att ägare till vind- och vattenkraftverk ofta får intäkter som ligger långt över marginalkostnaden. Senaste månaderna har varit en guldgruva för ägare till vattenkraftverk. Men även ägare till vindkraftverk har fått bra överskott när det har blåst bra. Dock är det ofta vindförhållanden som styr priset – lite vind ger högt pris och vice versa.

Energieffektivisering

IEA skriver ”…att fokusera på energieffektivitetsåtgärder är det entydiga första och bästa svaret för att samtidigt uppfylla överkomliga mål, försörjningstrygghet och klimatmål.”

Något att tänka för alla som är fast i ett gammalt tänkande att nya och ibland inte ens konstruerade kärnkraftverk löser problem.

Här hittar du hela rapporten Energy Efficiency 2022

Koldioxid – informera mera!

Redovisa hur mycket klimatförstörande koldioxid (CO2)som varje tankning orsakar!

Titta närmare på bilden så ser du hur det skulle se ut.

Hela kedjan från utvinning, distribution, förädling och förbränning av en liter fossil diesel i bilmotorn orsakar 2,7 kg klimatförstörande koldioxid.

HVO100, diesel tillverkad av förnybar råvara, orsakar 0,7 kg klimatförstörande koldioxid.

Förbränning av en liter bensin orsakar 2,9 kg klimatförstörande koldioxid.

Källa: Drivmedelskalkyl | Miljöfordon (miljofordon.se)

Förslaget att redovisa klimatförstörande koldioxid på bränslemätare har jag skickat till Swedac som har det yttersta ansvaret för vad bränslemätarna ska visa:

Det finns regler som mätare ska uppfylla. Det finns även regler för hur märkning och kontroll av mätare ska utföras. Denna folder handlar om mätare för till exempel bensin, diesel och eldningsolja.

https://www.swedac.se/wp-content/uploads/2021/04/info-20-3v2-regler-for-matare-for-bransleprodukter.pdf

Köpvarning för magisk box!

Säljare påstår att det går att minska elräkningen med upp till 90 % med en manick. Det är förstås fel, inte ens om du slår av huvudströmbrytaren i en månad minskar elräkningen (el och elnät) med 90 %.

Just den här artikeln är pinsamt dåligt översatt. Ursprunglig författare har nu fått ett mera svenskklingande namn för att ta ett exempel. Även inläggen från nöjda kunder verkar vara översatta. Men är ens originalinläggen sanna?

Det är intressant att marknadsföringen av den här lådan och säkert flera andra ”eltvättar” spelar på ett teoretiskt korrekt förhållande. Men möjlig besparing ligger i storleksordningen 1 % till 2 % för drift av motorer och belysning under vissa förhållanden. El till uppvärmning påverkas överhuvudtaget inte alls av manicker även om de fungerar. Bara för att en lampa lyse på boxen betyder inte att den fungerar!

Magisk boxar av det här slaget har marknadsförts sedan länge i USA. En läsvärd artikel om utvärdering av manickerna har utförts av Carnovale och Hronek

Nja, själv vet jag inte om det verkligen går att köpa manicken eftersom det verkar vara en robotöversatt sida för många av världens länder. Men se upp!