Författare: Roger

Mars 2025 – fortsatt låga elpriser i 36 månaders perspektiv

Observera att priset i diagrammet förutsätter konstant elförbrukning varje timme under månaden. Om elförbrukningen är högre under dagtid/högpristid blir elpriset högre. För många el-köpare kan detta profiltillägg bli 10 till 20 öre högre än diagrammets priser.

Notera också att valet av medelspot på NordPool betyder att elhandlaren antar att du har samma profiltillägg som alla som inte avräknas timme för timme. Det betyder att din profil antas vara samma som verksamheten i butiker, skolor m.fl, som har en högre förbrukning under dagtid som oftast är högpristid.

Om du aktivt väljer att förbruka el kvällar, nätter och helger bör du välja avräkning per timme som allt fler elhandlare erbjuder.

Oförändrad användning av energi i tre decennier!

På 30 år har BNP i fasta priser ökat 73 %. Befolkningen har under samma period ökat med 21 %. Energi – och elanvändningen har varit oförändrad eller något lägre.

Utvecklingen de senaste två åren av elanvändningen t.o.m. vecka 6 (24:e februari till 2:a mars , 2025 ) redovisar Energiföretagen i Kraftläget

Kraftigt sjunkande elpriser och marginellt kallare vinter än normalt medför att elanvändningen är marginellt lägre än förra jämförelseperioden. (observera skalan på y-axeln).

Industrins energieffektivisering är en viktig förklaring till att elanvändningen inte ökar senaste året(temperaturkorrigerat värde). Industrins elanvändning har minskat från nästan 60 miljarder kWh 2004 till idag knappt 45 miljarder kWh. (Källa :Energiföretagen och SCB):

Men industrins minskade inköp av el motverkas av att elanvändningen ökar i bostads- och servicesektorn. Det blir ännu mera angeläget att elkunderna minskar sina inköp genom effektivisering. Bra i dubbel bemärkelse. För det första minskar elnotan eftersom det blir färre kWh att fakturera. För det andra blir elpriset lägre när efterfrågan minskar.

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.

Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan vid nästa kärnkraftshaveri.

100 % förnybart, energieffektivisering och eta-fond

Maria Röske, ordförande 100% förnybart, har ett viktigt och bra formulerat inlägg om effektivare energianvändning i Ny Teknik – se nedan för länken till inlägget.

Samtidigt berättar Svenska Kraftnät att det nu på ett av deras konton finns 65 miljarder (65 000 000 000) kronor från flaskhalsavgifter. Avgifterna ska användas för att bygga bort ”flaskhalsar” i det svenska elnätet. Men av olika skäl kan inte Svenska Kraftnät i närtid använda mer är en bråkdel av pengarna.

Men låt oss använda en del av pengarna för att stimulera ersättning av el i mellersta och södra Sverige som har bidragit mest till saldot.  Det skulle få samma effekt som att bygga bort flaskhalsar i elnätet, fast mycket snabbare och långsiktigt klokare än att bygga ett ännu större beroende av el.

Investeringsbidrag till villaägare som ersätter elpannor med biobränslebaserad fjärrvärme är ett exempel på åtgärd som borde stimuleras. Bidrag till villaägare med direktverkande el som kan investera i värmepumpar eller t.o.m. konvertera till vattenburen värme från förnybar baserad fjärrvärme är andra åtgärder som borde bli berättigade till bidrag. Tilläggsisolering och fönsterbyten i elvärmda hus är ytterligare exempel på åtgärder som idag har svag lönsamhet utan stöttning av investeringsbidrag.

Även om bidrag skulle kunna lämnas till industrin är det just nu bostads- och servicesektorn som ökar sin elanvändning.

Källa: Kraftläget, februari 2025

Idén med en eta-fond finansierad med flaskhalsavgifter kräver säkert flera ändringar i regelverk men starta det då nu!

Länkar:

100 % förnybart

https://www.fornybart.org

Debattinlägg från 100 % förnybart:
https://www.nyteknik.se/debatt/vi-kan-inte-fortsatta-slosa-stall-hogre-krav-pa-energieffektivisering/4337613

Idén med eta-fond:

eta fond bättre än elstöd

Svenska Kraftnät:

Flaskhalsavgifter

https://www.svk.se/press-och-nyheter/press/okade-investeringar-i-stamnatet-och-en-plan-for-flaskhalsinkomsterna—3805725

Planering för ökad elanvändning;

https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2025/planering-for-okad-elanvandning

eta fond bättre än elstöd

Minskad elanvändning och lägre effektuttag är bättre än utbyggt elnät och fler kraftverk. Flaskhalsavgifter borde användas för att stimulera investeringar i el-effektivisering och ersättning av el för uppvärmning i stället för till elstöd.

Skarp och välgrundad kritik av elstödet

Finanspolitiska rådet lämnar skarp kritik mot elstödet[1]. Kritiken backas upp av nationalekonomerna Hassler och Calmfors[2]. Nu kommer även kritik från EU[3]. Tyvärr stänger inte Finansministern dörren för nya elstöd – det verkar som om hon inte överhuvudtaget lyssnar på kritiken. Hennes inställning riskerar att förvärra problemet med ännu högre kostnader på sikt för företag och privatpersoner. Vem annars ska betala utbyggnad av elnät och fler kraftverk?

Obalansen på elmarknaden mellan köpare och säljare hämmar satsning på effektivisering. Den enorma potential för effektivisering riskera att inte realiseras av den anledningen och att det saknas framgångsrika affärsmodeller för klokare elanvändning.

eta fonden – syfte och finansiering

En särskild fond – eta-fonden – bör skapas för att realisera en enorm potential för klokare användning av el. Fondens medel ska användas för att stödja investeringar i effektivare teknik och ersättning av elvärme.

Finansieringen av fonden bör ske genom att en del av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Dessutom borde statliga garantier ställas för att underlätta investeringarna som lånefinansieras. Att använda 400 miljarder kronor i statliga garantier för effektivisering är förstås bättre för privatpersoner och företag än betydligt mer riskfyllda investeringar i oförsäkringsbara kärnkraftverk[4].

eta fonden – funktion och administration

Privatpersoner och företag kan ansöka om finansiellt stöd eller lånegaranti hos fonden. Kansliet ska tillhandahålla enkla mallar för ansökan och redovisning av resultat. Kansliet ska också fortlöpande utvärdera och öppet redovisa resultaten på ansökningsnivå.

eta fonden –Resurser

Antag att hälften av flaskhalsavgifterna tillfaller fonden. Under perioden 2011 till 202o skulle det ha blivit en miljard kronor. År 2021 skulle det ha blivit 11 miljarder kronor och år 2022 hela 35 miljarder kronor.

Åtgärder – några exempel

Några exempel – fler kommer – får illustrera vad som går att göra med 5 miljarder kronor i stöd till effektivisering och ersättning av elvärme.

#1 Tilläggsisolering vindsbjälklag i småhus

Investeringen blir 9,9 miljarder och effektivisering är drygt 0,5 TWh per år[5].

Åtgärderna har en enkel återbetalningstid på cirka 19 år med elpriset 1 krona per kWh. Med 5 miljarder från eta fonden minskar återbetalningstiden till cirka 10 år.

#2 Fjärrvärme till småhus med vattenburen värme

Antag att ersättning av elpanna med fjärrvärmecentral kostar 40 000 kronor och att anslutningen till närliggande fjärrvärmenätet kostar lika mycket. Antag vidare att prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är 40 öre/kWh i till fjärrvärmens fördel. Den enkla återbetalningstiden för en villa som köper 20 000 kWh blir då 10 år.

Om återbetalningstiden ska ned till 5 år räcker 5 miljarder kronor till 500 000 anslutningar. Det är ungefär dubbelt så många småhus som fanns anslutna till fjärrvärme 2021 enligt EI:s statistik.

#3 Topkap – effektstyrning? Text kommer!

Fortfarande ett utkast

Idén med fond för effektivisering är bra – säkert inte ny. Inlägget är snabbt tillyxat. Uppdatering och precisering av argumenten är på gång. Fler och mer genomarbetade exempel kommer.

Kom gärna med exempel med tillhörande referenser som inte är reklam. – tyck till!

Roger Fredriksson

eta? Den grekiska bokstaven η (uttalas eta) är beteckningen för effektiviteten i ett system, [nyttiggjord energi]/[tillförd energi]. Om hänsyn även tas till energins kvalitet används η2HS Läs mera om detta här[6]

[1] Svensk finanspolitik 2023.pdf (fpr.se)

[2] Nationalekonomerna sågar nya elstödet: ”Helt fel i det här konjunkturläget” – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio

[3] EU-kommissionen lämnar rekommendationer till Sverige – DN.SE

[4] Moderaternas kärnkraftsplan: Vill satsa 400 miljarder till nya reaktorer | SVT Nyheter

[5] Anthesis, Åtgärdskostnader tilläggsisolering, 2022-10-12 på uppdrag av Swedisol

[6] solsverige Klimathot kräver nytt energiparadigm

Renewable – Bra gjort Inka Group

”Fossilfritt” och ”Grön omställning” är i var mans och kvinnas mun. Men det är bara ett subtilt sätt att med ord att manipulera och leda oss fel. EU:s taxonomi som omfattar kärnkraft och fossilgas ”Green investments” är ytterligare ett exempel på hur väl den manipulationen fungerar.

Det är därför befriande och hoppingivande när Inka Group fortsätter att minska sina växthusgaser och att de inte faller i ord-fällan. Inka Group använder konsekvent termen renewable (förnybar) i sina planer.

Grön?

Klotet i Sveriges Radio P1 upprepar gång på gång ”.. den gröna omställningen”. Nyligen citerade programmet ett bemanningsföretag som påstod att en anställning på Northvolt skulle ”… rädda världen” – sic. Men samtidigt visar Sveriges Radio, nu senast i Konflikt 2024-11-30, miljöskadorna av gruvetableringar för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Kemikalier för batteriproduktion som orsakar arbetsmiljöproblem är ett annat ämne Sveriges Radios granskningar. Även problem med återvinning av metaller ur uttjänta batterier tas upp av Sveriges Radio.

EU:s taxonomi har etablerat ”green investments” som omfattar fossilgas (handelsterm: naturgas) och uran, två ändliga och miljöförstörande ämnen.

Föreningen Gröna Mobilister är ett annat uttryck för att inbilla oss att det finns bilar som är bra för miljön. Alla vet att det inte finns något fordon som är ”miljövänlig”.

Den flitiga upprepningen av ”grön” bland politiker och media är en slags – omedveten och ibland medveten – massindoktrinering som tyvärr är mycket framgångsrik. Var och varannan medborgare bibringas uppfattningen att det händer mycket som ger oss en bättre framtid.

Den språkliga förvillelsen ”grön” i miljö- och energisammanhang syftar till inget annat än att marknadsföra kraftbolagens leverantörer, t.ex. tillverkare av kärnkraftverk. Men inte minst tjänar det också bilindustrins tillväxt.

El är ingen energikälla och just en massiv medial uppslutning kring ”elektrifiering” som lösning på miljöproblem är en både felaktig och skadlig beskrivning.

En klokare energianvändning borde prioriteras. När det inte räcker så kan en framtid existera bara om energiomvandling bygger på förnybara källor – sol, vind och vatten.

En relativisering ordens betydelse av skadar och fördröjer en bra framtid.

I första hand energieffektivisering och sedan förnybar omvandling borde vara våra mål. ”Grön” är bara ett sätt att blanda bort korten!

Klotet: https://sverigesradio.se/vetklotet

2024-09-29

Sverige – ett steg före Trump

En lika välförtjänt som illavarslande internationell uppmärksamhet:

WindEurope CEO: ‘Yet Again Sweden Is Bottom of the Class on Offshore Wind’.

Men knappast oväntat. Regeringens låsning till kärnkraft förutsätter att förnybar elproduktion motarbetas. Kärnkraft förutsätter som alltid stora statliga subventioner (eller monopol) och en mycket lång drifttid. Redan nu drar ägare ned på kärnkraftsproduktion p.g.a. låga elpriser. Först när regeringen lyckas driva upp elpriset till två till tre gånger högre än idag räcker subventionen på 400 miljarder för ett par rektorer.

Mer sol- och vindkraft skulle öka behovet av skattemedel -indirekt via statsbudgeten eller en kraftig höjning av energiskatten. Ett annat alternativ är att Regeringen arrangerar så att elköparna redan under bygget av reaktorn tvingas finansiera den med en extra avgift på elräkningen. Avgiften blir kvar oavsett om reaktorn blir klar eller inte som i fallet med Summer och Hanikivi.

Länkar:

SMR – dyrt, långsamt och riskabelt

I en aktuell rapport granskar Institute for Energy Economics and Finanacial Analysis (IEEFA) påståenden om små modulära kärnkraftsreaktorer.

Du hittar rapporten här: Small Modular Reactors: Still to expensive, to slow and too risky.

Du hittar fler lästips om SMR från Reuters Event Nuclear via länkarna:
1. SMR cost concerns challenge industry optimism
2. Oklo’s diverse order book demonstrates small reactor potential
3. US funds SMR deployment, passes licensing act; CANDU seen boosting GDP

Så gick det förra gången …

SD:s och regeringens plan är att Sverige ska ha minst 10 storskaliga kärnkraftverk år 2045. Redan 2035 ska det finnas motsvarande två storskaliga kärnkraftverk i Sverige.

I Tidöaavtalet står det: ”.. prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045. ” Med den formuleringen bjuder avtalsmakarna över redan extremt höga prognoser för elanvändningen 2045.

Påståendet är som kopierat från 70-talets regerings proposition inför en massiv utbyggnaden av kärnkraft Till 70-talets prognosmakares försvar skulle vi kunna påminna om att de inte kände till Three Miles Islands, Tjernobyl eller Fukushima. Inte heller visste de vad det kostar att bygga kärnkraft som t.ex. Vogtle, Olkiluoto .

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP.

Fukushima är heller inte sista kärnkraftsolyckan. Bland världens drygt 400, allt äldre, kärnkraftverk kommer det oundvikligen att hända igen. Inte heller nästa större kärnkraftsolycka blir den sista.