Sverige – ett steg före Trump

En lika välförtjänt som illavarslande internationell uppmärksamhet:

WindEurope CEO: ‘Yet Again Sweden Is Bottom of the Class on Offshore Wind’.

Men knappast oväntat. Regeringens låsning till kärnkraft förutsätter att förnybar elproduktion motarbetas. Kärnkraft förutsätter som alltid stora statliga subventioner (eller monopol) och en mycket lång drifttid. Redan nu drar ägare ned på kärnkraftsproduktion p.g.a. låga elpriser. Först när regeringen lyckas driva upp elpriset till två till tre gånger högre än idag räcker subventionen på 400 miljarder för ett par rektorer.

Mer sol- och vindkraft skulle öka behovet av skattemedel -indirekt via statsbudgeten eller en kraftig höjning av energiskatten. Ett annat alternativ är att Regeringen arrangerar så att elköparna redan under bygget av reaktorn tvingas finansiera den med en extra avgift på elräkningen. Avgiften blir kvar oavsett om reaktorn blir klar eller inte som i fallet med Summer och Hanikivi.

Länkar:

T.o.m. 2024-10-31 – fortsatt låga elpriser

Observera att priset i diagrammet förutsätter konstant elförbrukning varje timme under månaden. Om elförbrukningen är högre under dagtid/högpristid blir elpriset högre. För många el-köpare kan detta profiltillägg bli 10 till 20 öre högre än diagrammets priser.

Notera också att valet av medelspot på NordPool betyder att elhandlaren antar att du har samma profiltillägg som alla som inte avräknas timme för timme. Det betyder att din profil antas vara samma som verksamheten i butiker, skolor m.fl, som har en högre förbrukning under dagtid som oftast är högpristid.

Om du aktivt väljer att förbruka el kvällar, nätter och helger bör du välja avräkning per timme som allt fler elhandlare erbjuder.

Oförändrad användning av energi i tre decennier!

På 30 år har BNP i fasta priser ökat 73 %. Befolkningen har under samma period ökat med 21 %. Energi – och elanvändningen har varit oförändrad eller något lägre.

Utvecklingen de senaste två åren av elanvändningen t.o.m. vecka 30 (7:e oktober till 13 oktober ) redovisar Energiföretagen i Kraftläget

Kraftigt sjunkande elpriser och kallare vinter än normalt medför att elanvändningen är något högre än förra jämförelseperioden. (observera skalan på y-axeln). Det blir ännu mera angeläget att elkunderna minskar sina inköp genom effektivisering. Bra i dubbel bemärkelse. För det första minskar elnotan eftersom det blir färre kWh att fakturera. För det andra blir elpriset lägre när efterfrågan minskar.

Industrins energieffektivisering är en viktig förklaring till att elanvändningen inte ökar mer än 1 % senaste året(temperaturkorrigerat värde). Industrins elanvändning har minskat från nästan 60 miljarder kWh till cirka 45 miljarder kWh från 2004 till idag. (Källa :Energiföretagen och SCB):

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.

Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan vid nästa kärnkraftshaveri.

SMR – dyrt, långsamt och riskabelt

I en aktuell rapport granskar Institute for Energy Economics and Finanacial Analysis (IEEFA) påståenden om små modulära kärnkraftsreaktorer.

Du hittar rapporten här: Small Modular Reactors: Still to expensive, to slow and too risky.

Du hittar fler lästips om SMR från Reuters Event Nuclear via länkarna:
1. SMR cost concerns challenge industry optimism
2. Oklo’s diverse order book demonstrates small reactor potential
3. US funds SMR deployment, passes licensing act; CANDU seen boosting GDP

Så gick det förra gången …

SD:s och regeringens plan är att Sverige ska ha minst 10 storskaliga kärnkraftverk år 2045. Redan 2035 ska det finnas motsvarande två storskaliga kärnkraftverk i Sverige.

I Tidöaavtalet står det: ”.. prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045. ” Med den formuleringen bjuder avtalsmakarna över redan extremt höga prognoser för elanvändningen 2045.

Påståendet är som kopierat från 70-talets regerings proposition inför en massiv utbyggnaden av kärnkraft Till 70-talets prognosmakares försvar skulle vi kunna påminna om att de inte kände till Three Miles Islands, Tjernobyl eller Fukushima. Inte heller visste de vad det kostar att bygga kärnkraft som t.ex. Vogtle, Olkiluoto .

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP.

Fukushima är heller inte sista kärnkraftsolyckan. Bland världens drygt 400, allt äldre, kärnkraftverk kommer det oundvikligen att hända igen. Inte heller nästa större kärnkraftsolycka blir den sista.

Bortblåst SMR!

En av de mest högprofilerade SMR-projekten – Nuscales Carbon Free Power Project i Utah, USA – har nu havererat. Trots mångmiljarder i statliga subventioner blev kalkylerade kostnader för el så höga att påtänkta kunder drog sig ur projektet.

Kursen på Nuscales aktie har rasat från nästan 15 USD i augusti 2022 till dagens (2023-12-29) notering på 3 ,3 USD. Två juridiska firmor har nu lämnat in stämningsansökningar med motiveringen att Nuscales ledning har misslett och/eller undanhållit information till investerarna.

Talespersonen UAMPS – tilltänkta kraftproducenterna – har ny skiftat fokus från SMR till vind och sol.

Mera om SMR på solsverige.se:

Aktiekursinformation:

Google Ekonomi

Stämningsansökningar:

            Kirby McInerney LLP

            Robbins LLP

Nuscales framtidsplaner

            Rumänien, Kazakstan, Polen och Ukraina.

Kärnkraft – mer tid och mer pengar

Förväntningarna från 1960-talet om billig el från kärnkraft har kommit på skam trots enorma subventioner till kärnkraftverk. Några få kärnkraftverk byggs i länder med hög transparens och reglering som ger trovärdiga värden på investering och tidplan.

KärnkraftverkI driftPlan till driftMiljarder SEKMiljoner SEK per MWRelativt budgetLäs mera
Olkiluoto 320222212578243wikipedia-wordmark-en
Vogtle 3,4202418357160243 %wikipedia-wordmark-en
Hanhikivi 1Projektet avslutatefter 15 åroch 8 miljarder--wikipedia-wordmark-en
Flamanville 320241915091400 %wikipedia-wordmark-en
V.C. SummerProjektet avslutatefter 12 åroch 94 miljarder-wikipedia-wordmark-en
Hinkley Point C202723613191224 %wikipedia-wordmark-en
Taishan20191113942163%

Senaste kontrollerad 2024-01-30

Notera att investeringen ibland inte innehåller kostnad för räntor under byggtiden. Även eventuella och redan beslutade skadestånd exkluderas från investeringen. Slutsatsen är att investeringen i tabellen sannolikt är lägre än verkligt belopp.

Elbilen går på kol och monopol


Euforin över elbilen har nu fått proportioner som påminner om andra dyrköpta misstag. Kärnkraft skulle på 1950-talet bli så billigt att det inte var lönt att varken ha strömbrytare eller fakturering; kostnaden kunde tas via skattsedeln. Både kol och gas har haft korta glansdagar efter det och etanol var lösningen på alla miljöproblem från bilparken. Att Vattenfall gick på pumpen med koldioxidlagring kom inte som en överraskning för många av oss men den helt orimlig idén kommer säkert att kosta många miljarder till för att skapa en falsk bild av att fossila bränslen har en framtid.

Visst kan elbilen få en roll i framtidens fordonspark men var finns en sund skepsis som granskar helheten?

Det finns en uppsjö av utredningar som slår fast att elbilen är bra för miljön. Men grundläggande antaganden avgör resultatet. Så länge som tillförsel av all el inte kommer från sol och vind är det mest rättvist att anta att el kommer från förbränning av kol, olja och fossilgas eller minst lika dåligt: uran. När vi har ett helt förnybart system för elproduktion är det ändå miljökonsekvenserna av gruvbrytning och metallförädling som orsakar stora skador på miljön. Det finns givetvis ingen bil som är bra för miljön.

Kol på marginalen!

Ny elförbrukning möts med förbränning av tre kilowattimmar kol för att producera en kilowattimme elektricitet. Det är det förhållandet som sätter priset på stor del av vår elförbrukning. Exempel på ny elförbrukning är elbilen och andra elfordon. Men ny förnybar elproduktion ska ersätta fossileldade kraftverk, inte sugas upp av nya prylar och fordon hur gärna än kraftproducenterna önskar det.

REE är ett monopol

Elbilen kräver redan idag stora mängder sällsynta jordartsmetaller (REE-Rare Earth Elements). Hela 95 % av dessa metaller utvinns under extremt miljöförstörande förhållanden i Baotou i Inre Mongoliet.

Men det är inte bara miljökonsekvenserna av kolförbränning och metallutvinning om talar för en mer balanserad syn på elfordon. Missbruk av dominerande ställning är andra faror. En fara ligger i att Kina har i det närmaste ett monopol på produktion av sällsynta jordartsmetaller. Deng Xiaoping, strategen bakom marknadsreformerna i Kina, förutspådde att deras sällsynta mineraler skulle bli lika viktiga som oljan för Mellanöstern.

Elnätet är ett monopol

En annan fara kommer av att laddning av elbilar kräver en gigantisk utbyggnad av elnätet. Idag tar snabbladdning mellan 15 och 30 minuter förutsatt att du har 125 Amperes säkring – knappast något för hemmabruk. Men visst kommer elbilsägaren att säkra upp och därmed får nätmonopolet en ännu större och säkrare intäktsbas. Inte undra på att nätägarna vädrar morgonluft men notan för utbyggnaden kommer sen och betalas av konsumenter och företag.

Kraftproduktion är ett oligopol

Den fjärde faran är vi binder upp oss ännu mera till kraftproducenterna som i praktiken har en monopolställning som garanterar stora och säkra vinster på bekostnad av konsumenter och företag. När de väl får makten också över energi till vår heliga bil är vi blåsta igen.

Felallokering av stöd

Ytterligare en förbisedd analys är hur nybilspremier och andra subventioner till privatpersoner och företag på minskar utrymmet för stöd till kollektiva lösningar som minskar bilåkandet. Det finns inga bilar som är bra för miljön eftersom alla medför förbrukning av ändliga resurser med förödande konsekvenser för kommande generationer. Elfordon är inget undantag; de förstör också miljön och stärker redan på tok för starka monopol – teknikfrossa är ingen bra medicin för ett hållbart energisystem.

Slutförvaring av koldioxid

Fossilindustrin och ingenjörer marknadsför framgångsrikt tekniska lösningar för slutförvaring av koldioxid, CCS, CCUS, BECCS, DAC etc. USA verkar ha slukat den ostbiten. I Bidens Inflation Reduction Act (IRA) går miljarder dollars i subventioner till den typen av projekt. Även svenska politiker, myndigheter och miljöorganisationer verkar förförda av tekniken.

Men för ett framtida förnybart energisystem är CCS en farlig fälla.

Att plocka upp ett ton kol ur marken, transportera, elda, utvinna har orsakat stora skador på miljön. Nu vill politiker, matade av skickliga marknadsförare, komprimera, transportera och trycka tillbaka tre ton koldioxid. Det är en logisk kullerbytta i bästa fall. Ännu värre om det är en medveten brist på respekt för både framtida generationer och planeten. Om vi dessutom väger in risken att koldioxiden inte blir kvar där nere kan vi hamna i en situation som är än värre än den vi har idag.

Slutförvaring av koldioxid är i grunden ett uråldrigt och misslyckat sätt – gräv ner sk-ten – att hantera problem. Bristen på logik borde vara tillräckligt för att ens tänka tanken. Men för att ytterligare visa storleken på problemet är det intressant att se hur stort problemet är, se figuren nedan.

Några floppar

Carbon capture has a long history. Of failure är ytterligare en analys daterad 2022 -09-01 som visar på återvändsgränden CCS. Det är bara fossilindustrin som tjänar på att hålla sagan vid liv.

Shocking failure är The Guardians rubrik 2021-07-19 för Chevrons misslyckande att etablera världens största anläggning för infångning och slutförvaring av koldioxid.

Vattenfalls försök med CCS i Schwarzenpumpe misslyckades redan för 10 år sedan. Projektet i det koleldade kraftverket var betydligt mindre än Chevrons men The Guardians rubrik skull ha stämt ändå.

Fler floppar hittar du i artikeln The carbon capture crux: Lessons learned i en aktuell och omfattande analys välkvalificerade analytiker och forskare.

Ett bättre alternativ

För klimatet och för miljöns skull samt hushållning med skattemedel (kanske även monopolavgifter) är det hög tid att begrava CCS-illusionen.1 ton kol upp i fossilgas, olja och sten- och brunkol och 3 ton koldioxid ned i marken är helt enkelt riktigt ohållbart.

Alla miljarder som nu satsas på slutförvaring av koldioxid ska gå till att minska produktionen av klimatskadliga gaser och energieffektivisering.

Lästips apropå miljöministerns CCS-uttalande idag, 2023-06-16