På 30 år har BNP i fasta priser ökat 73 %. Befolkningen har under samma period ökat med 21 %. Energi – och elanvändningen har varit oförändrad eller något lägre.
Utvecklingen de senaste två åren av elanvändningen t.o.m. vecka 30 (29 juli till 4 augusti) redovisar Energiföretagen i Kraftläget
Kraftigt sjunkande elpriser och kallare vinter än normalt medför att elanvändningen är något högre än förra jämförelseperioden. (observera skalan på y-axeln). Det blir ännu mera angeläget att elkunderna minskar sina inköp genom effektivisering. Bra i dubbel bemärkelse. För det första minskar elnotan eftersom det blir färre kWh att fakturera. För det andra blir elpriset lägre när efterfrågan minskar.
Industrins energieffektivisering är en viktig förklaring till att elanvändningen inte ökar mer än 1 % senaste året(temperaturkorrigerat värde). Industrins elanvändning har minskat från nästan 60 miljarder kWh till cirka 45 miljarder kWh från 204 till idag. (Källa :Energiföretagen och SCB):
Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.
Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan vid nästa kärnkraftshaveri.
Märkligt att ingen media eller politiker funderar över senaste decenniernas utveckling av el- och energianvändning.