Financial Times har en intressant kartläggning av det fransk statsägda energibiolaget EDF. Olkiluoto är inte deras enda misslyckade bygge. Hinkley Point C och Flamanville 3 är redan långt över budget och tas i drift mycket senare än plan.
Kategori: Kärnkraft
Bortblåst SMR!
En av de mest högprofilerade SMR-projekten – Nuscales Carbon Free Power Project i Utah, USA – har nu havererat. Trots mångmiljarder i statliga subventioner blev kalkylerade kostnader för el så höga att påtänkta kunder drog sig ur projektet.
Kursen på Nuscales aktie har rasat från nästan 15 USD i augusti 2022 till dagens (2023-12-29) notering på 3 ,3 USD. Två juridiska firmor har nu lämnat in stämningsansökningar med motiveringen att Nuscales ledning har misslett och/eller undanhållit information till investerarna.
Talespersonen UAMPS – tilltänkta kraftproducenterna – har ny skiftat fokus från SMR till vind och sol.
Aktiekursinformation:
Stämningsansökningar:
Nuscales framtidsplaner
Kärnkraft – mer tid och mer pengar
Förväntningarna från 1960-talet om billig el från kärnkraft har kommit på skam trots enorma subventioner till kärnkraftverk. Några få kärnkraftverk byggs i länder med hög transparens och reglering som ger trovärdiga värden på investering och tidplan.
| Kärnkraftverk | I drift | Plan till drift | Miljarder SEK | Miljoner SEK per MW | Relativt budget | Läs mera |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Olkiluoto 3 | 2022 | 22 | 125 | 78 | 243 |  |
| Vogtle 3,4 | 2024 | 18 | 357 | 160 | 243 % | |
| Hanhikivi 1 | Projektet avslutat | efter 15 år | och 8 miljarder | - | - | |
| Flamanville 3 | 2024 | 19 | 150 | 91 | 400 % | |
| V.C. Summer | Projektet avslutat | efter 12 år | och 94 miljarder | - | | |
| Hinkley Point C | 2027 | 23 | 613 | 191 | 224 % | |
| Taishan | 2019 | 11 | 139 | 42 | 163% |
Senaste kontrollerad 2024-01-30
Notera att investeringen ibland inte innehåller kostnad för räntor under byggtiden. Även eventuella och redan beslutade skadestånd exkluderas från investeringen. Slutsatsen är att investeringen i tabellen sannolikt är lägre än verkligt belopp.
Är SMR Grön atomkraft?
Nej! Men det är sorglustigt att alla ”nya” atomkraftverk i skickligt gjorda prospekt omges av grönska. Nuscale är ett bland många exempel. Men den anläggningen borde presenteras med minst två bilder i ansökan om tillstånd.
Och var finns elledningar och kyltorn/-sänka i illustrationerna som Ny Teknik och många andra matar oss med.
Det är ändå intressanta att många remissinstanser pekar på riskerna med ”små” reaktorer. (Den som ser ut att byggas först av alla kan försörja 400 000 kanadensiska hushåll med el. Dubbelt så mycket energi måste kylas bort.)
SMR – ur hästens mun
Asea Atom marknadsförde under 1970-talet en en ”liten” kärnkraftsreaktor som kallades Secure. Dåvarande VD för Umeå Energi ville placera den reaktorn inne i berget nära Regionsjukhuset för att även ta vara på värmen i kylvattnet för leverans av fjärrvärme. Secure sas ha samma egenskaper som dagens SMR, t.ex. passiv kylning och byggd på fabrik. Secure stannade dock på ritbordet, där nu dagens SMR finns, och blev aldrig byggd.
Just investeringen för SMR verkar vara en väl dold uppgift. Kanada verkar bli först med en kommersiell SMR. Ontario Power Generation planerar att bygga en BWRX-300 i Darlington. Canada Infrastructure Bank har lovat finansiera projektet med CAD970 miljoner, som motsvarar 7 500 miljoner SEK. Om det är hela investeringen så blir det cirka 25 000 SEK/kWe som var den ursprungliga budgeten för Olikuolto 3 som dock verkar sluta på minst 75 000 SEK/kWe.
En utförlig, välformulerad analys av forskare hittar du här: Can small modular reactors help mitigate climate change? – Bulletin of the Atomic Scientists (thebulletin.org)
Syftet med påbörjad sammanställning är att all information hämtas direkt från tillverkare, kärnkraftbranschens organisationer och media samt myndigheter som beviljar subventioner.
| Projekt | Kylning | Effekt, MWe | Subvention, miljoner kr | Demo | I drift | Serie-produktion | Info-datum |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NuScale | Vatten | 60 | 10 000 | ||||
| Nuscale/VOYGR/UAMPS | Vatten | 720 | 12 000 | 2029 | 2030 | ||
| Alfred | Bly | 100 | ? | ||||
| Sealer -E | Bly | - 2,5 | 99 | 2026 | - | ||
| Sealer D/55 | Bly | 35/55 | ? | 2030 | 2032 | ||
| Alfred Athena | Bly | -2,2 | 200 | ||||
| Nuscale VOYGR Polen | Vatten | 308/462/924 | 2029 | ||||
| OPG BWRX-300 Darlington | Lättvatten | 300 | 2029 | 2022-12-08 |
Som om att 9 11 inte har hänt!
En attack med missiler eller flygplan mot kärnkraftverk kan få förödande konsekvenser. Aljaasera har refererat rapporten Hot Mess Next: Missile-Struck Reactors in the Middle East . Än mera oroväckande blir scenarierna när vi vet att de fyra reaktorerna i Barakah i Förenade Arabemiraten (UAE) saknar både dubbla inneslutningar och system för att minska konsekvenserna för en härdsmälta.
Leverantören av Barakah-reaktorerna, sydkoreanska KEPCO:
Gulf Nuclear Ambition: New Reactors in United Arab Emirates, December 2019 by Dr Paul Dorfman, Nuclear Consulting Group
Forskarna säger …
Thomas B Johansson och 269 forskarkollegor på DN Debatt 2019-03-15
Thomas B Johansson och Göran Bryntse på Aktuell Hållbarhet 2022-08-31
Amory Lovins på Aftonbladet debatt 2022-06-09
Per Kågesson, på Svenska Dagbladet 2022-10-21
Arne Kaijser på Svenska Dagbladet 2022-10-14
Tomas Kåberger på ETC 2022-10-17,
Lennart Söder, Tomas Kåberger, Lisa Göransson, Filip Johnsson, Ola Carlson, Staffan Laestadius 2020 i rapporten
Johan Rockström m.fl. 2022-11-10 i rapporten
Lars J Nilsson 2019-03-18 i Lunds Universitsintervju
Stephen D Thomas i Energy Policy
February 2019
David Schissel 2022-11-17 på Institute for Energy Economics and Financial Analysis
Tidöavtalet – ”snabbspår”
”…att samtliga kraftslag ha likvärdiga spelregler” men hur rimmar det med kärnkraftens särställning? Att dessutom inför ”snabbspår” för kärnkraft kan säkert få även seriösa kärnkraftsförespråkar att kippa efter andan.
Erfarenheterna av Hankivi, Vogtle 3 och 4, Olkiluolto, Flamanville 3 och Hinkley Point C verkar helt ha gått förbi nuvarande regering och andra som vill koka vatten på ett mycket komplicerat och farligt sätt.
När nu Rosatom inte längre är en tänkbar finansiär (eller…?) så återstår väl bara Kina?
Visst är det märkligt att ingen förespråkare för kärnkraft får frågan om vad som händer efter nästa kärnkraftsolycka. Det är väl ändå ingen som tror att Three Miles Island, Harrisburg ,var den sista kärnkraftsolyckan.
Lästips: Kärnkraftsbyggenas problem förskräcker av Arne Kaijser
professor emeritus i teknikhistoria, KTH. Referensen i hans artikel, Is it the end of the line for Light Water Reactor technology or can China and Russia save the day?, är en grundlig genomgång av förutsättningarna för kärnkraft i framtiden.
Kärnkraftsmonopol – igen?
Alla kärnkraftverk i Sverige byggdes med vetskapen att abonnenterna skulle ta kostnaderna och skattemedel skulle täcka konsekvenserna av en eventuell katastrof. Efter att monopolet för kraftproduktion avskaffades 1996 har ägarna till kärnkraftverk lagt ner sex reaktorer. Inga nya har byggts och det finns ingen planering för nya reaktorer. Höga rörliga kostnader och investeringsbehov för att möta dagens säkerhetskrav ligger bakom kommersiellt grundade beslut.
I dagens debatt hävdar några med god tillgång till media att staten borde gå in med nya subventioner för att få ointresserade investerare att bygga nya kärnkraftverk. Samma debattörer menar dessutom att staten måste garantera gynnsamma lagar och regler för ny kärnkraft i flera decennier – ett privilegium som ingen annan investering på en konkurrensutsatt marknad ens drömmer om. Ska monopolet för kraftproduktion återinföras?
Skattemedel till icke förnybar kraftproduktion!
Målet är förnybar elproduktion 2040. Trots det ger Energimyndigheten 0,099 miljarder till Uniper m.fl. för utveckling av kärnkraft. Ansökan, beslutet och experternas granskning här.
Mitt brev till myndigheten gjorde inget avtryck , så här skrev jag 2022-01-16:
Sveriges mål 2040 är 100 % förnybar elproduktion. Skattemedel via Energimyndigheten ska inte finansiera kärnkraftsprojekt. Ansökan bör avslås.
Riksdagen har beslutat att målet år 2040 är 100 % förnybar elproduktion. Därför kan inte skattemedel via Energimyndigheten finansiera kärnkraftsprojekt. Ansökan bör avslås.
Bortsett från det uppenbara och tillräckliga skälet till avslag ger en läsning av ansökan många obesvarade relevanta frågor:
- Vad är det som ska göras med en kvarts miljard? Det räcker inte på långt när till att bygga en kärnkraftreaktor ens i mikroskala. Å andra sidan är det ett extremt dyrt projekt för att undersöka en ny typ av ånggenerator för el-smält bly för att generera ånga.
- Vilka artiklar i vetenskapliga tidskrifter redovisar den teoretiska grunden för tekniken som ska demonstreras?
- Vilka fördelar och nackdelar har tekniken jämfört med andra blykylda reaktorer, till exempel ryska Brest som redan har börjat byggas?
- Varför beskriver inte ansökan hur tekniken passar in i arbetet som bedrivs i The Generation IV International Forum (GIF)?
- Vad tillför projektet till det sedan lång tid (10 plus? år) EU-finansierade och väldokumenterade designen och konstruktionen av SMR Alfred (Ansaldo Nucleare)? (Alfred har ännu inte börjat byggas men det finns långt framskridna planer för en pilot-/demonstrationsanläggning i Rumänien som även har tecknat avsiktsförklaring med NuScale som är en annan SMR-teknik)
- Ansökan innehåller flera tvärsäkra påståenden om lönsamhet, sysselsättning, exportintäkter och säkerhet. Däremot nämns inte ens risker med spridd lokalisering, plutonium och kärnvapenspridning. Men även bortsett från att påståenden är ogrundade så avser de väl SMR i stor skala där rektorerna serieproduceras i gigantiska fabriker eller …? Hur många miljarder förväntar sig bidragstagarna att staten går in med om nu projektet blir framgångsrikt?
Jag har bara läst ansökan utan att ha tillgång till bilagorna. Ansökan staplar honnörsord på varandra och det gör det svårt att få veta vad som ska göras. Det är även svårt att förstå varifrån ett nybildat bolag, Enrise, ska plocka fram miljontals kronor för finansiering? Varför är det inte bara Uniper och Fortum andra kapitalstarka aktörer som söker bidrag?
Oavsett både konkreta frågor och grumlig ansökan är det Sveriges energipolitiska mål som avgör att ansökan måste avslås.
Roger Fredriksson, 0705-30 02 61, roger@solsverige.se