Kärnkraftsmonopol – igen?

Alla kärnkraftverk i Sverige byggdes med vetskapen att abonnenterna skulle ta kostnaderna och skattemedel skulle täcka konsekvenserna av en eventuell katastrof. Efter att monopolet för kraftproduktion avskaffades 1996 har ägarna till kärnkraftverk lagt ner sex reaktorer. Inga nya har byggts och det finns ingen planering för nya reaktorer. Höga rörliga kostnader och investeringsbehov för att möta dagens säkerhetskrav ligger bakom kommersiellt grundade beslut.

I dagens debatt hävdar några med god tillgång till media att staten borde gå in med nya subventioner för att få ointresserade investerare att bygga nya kärnkraftverk. Samma debattörer menar dessutom att staten måste garantera gynnsamma lagar och regler för ny kärnkraft i flera decennier – ett privilegium som ingen annan investering på en konkurrensutsatt marknad ens drömmer om. Ska monopolet för kraftproduktion återinföras?

Elanvändningen minskar igen!

Användningen av el 2020 är på samma nivå som i slutet på 1980-talet. Jämfört med 1991 har BNP i fasta priser nästan fördubblats samtidigt som både energi – och elanvändningen är oförändrad eller något lägre.

Statistiken i diagrammet hittar du på scb.se/statistikdatabasen som 2021-12-15 redovisade 2020 års värden för slutlig energianvändning.

Den senaste uppdateringen, t.0.m. juli 2022, indikerar en fortsatt sjunkande elanvändning, Aktuellt Kraftläge . Där hittar du t.ex. den här illustrationen av utvecklingen:

Utvecklingen går stick i stäv med den förhärskande tron under 1970-talet på en direkt koppling mellan energi och BNP. Den missuppfattningen ledde till att dåtidens etablerade och välrenommerade experter grovt missbedömde det framtida el- och energibehovet.

Industrins omstrukturering från tonnage till kunskapsintensiv produktion och kostnadsjakt är en viktig förklaring till utvecklingen. Förhoppningsvis lyckas även industrin med stål utan kol som då ökar elbehovet dramatiskt i norra Sverige. Men den ökningen kan inte mötas med annat än ökad förnybar kraftproduktion. Om stålet produceras med el från nybyggda kol- eller urandrivna kraftverk raseras både miljö- och reklamnyttan.

CCS-floppar

Carbon capture has a long history. Of failure är ytterligare en analys daterad 2022 -09-01 som visar på återvändsgränden CCS. Det är bara fossilindustrin som tjänar på att hålla sagan vid liv.

” Shocking failure” är The Guardians rubrik 2021-07-19 för Chevrons misslyckande att etablera världens största anläggning för infångning och slutförvaring av koldioxid.

Vattenfalls försök med CCS i Schwarzenpumpe misslyckades redan för 10 år sedan. Projektet i det koleldade kraftverket var betydligt mindre än Chevrons men The Guardians rubrik skull ha stämt ändå.

Än värre flop är brottet mot logikens lagar! Att först ta vi upp och bränna ett ton kol och därefter använda kemikalier och energi för kompression, transporter och pumparbete för att begrava tre gånger så mycket koldioxid som eldad kol saknar all logisk grund. Visst, fossilindustrin har ett stort intresse i att vi bortser från logikens lagar.

Men för miljöns skull och hushållning med skattemedel (kanske även monopolavgifter) är det hög tid att begrava, inte koldioxiden – kolet ska vara kvar i marken, utan illusionen CCS!

Elbilstariff nu!

Idag bidrar alla som betalar skatt till att subventionera inköp av elbilar. Risken att även alla elabonnenter, fler än fem miljoner, tvingas betala utbyggnaden av ”laddinfrastrukturen” är överhängande. För att undvika detta bär Elmarknadsinspektionen omgående kräva att lokala nätägare etablerar en särskild elbilstariff.

Inlägget är bara ett utkast och kommer att kompletteras.

Förslaget har idag skickats till Elmarknadsinspektionen.

Koldioxid – informera mera!

Redovisa hur mycket klimatförstörande koldioxid (CO2)som varje tankning orsakar!

Titta närmare på bilden så ser du hur det skulle se ut.

Hela kedjan från utvinning, distribution, förädling och förbränning av en liter fossil diesel i bilmotorn orsakar 2,7 kg klimatförstörande koldioxid.

HVO100, diesel tillverkad av förnybar råvara, orsakar 0,7 kg klimatförstörande koldioxid.

Förbränning av en liter bensin orsakar 2,9 kg klimatförstörande koldioxid.

Källa: Drivmedelskalkyl | Miljöfordon (miljofordon.se)

Förslaget att redovisa klimatförstörande koldioxid på bränslemätare har jag skickat till Swedac som har det yttersta ansvaret för vad bränslemätarna ska visa:

Det finns regler som mätare ska uppfylla. Det finns även regler för hur märkning och kontroll av mätare ska utföras. Denna folder handlar om mätare för till exempel bensin, diesel och eldningsolja.

https://www.swedac.se/wp-content/uploads/2021/04/info-20-3v2-regler-for-matare-for-bransleprodukter.pdf

Skattemedel till icke förnybar kraftproduktion!

Målet är förnybar elproduktion 2040. Trots det ger Energimyndigheten 0,099 miljarder till Uniper m.fl. för utveckling av kärnkraft. Ansökan, beslutet och experternas granskning här.

Mitt brev till myndigheten gjorde inget avtryck , så här skrev jag 2022-01-16:

Sveriges mål 2040 är 100 % förnybar elproduktion. Skattemedel via Energimyndigheten ska inte finansiera kärnkraftsprojekt. Ansökan bör avslås.

Riksdagen har beslutat att målet år 2040 är 100 % förnybar elproduktion. Därför kan inte skattemedel via Energimyndigheten finansiera kärnkraftsprojekt. Ansökan bör avslås.

Bortsett från det uppenbara och tillräckliga skälet till avslag ger en läsning av ansökan många obesvarade relevanta frågor:

  1. Vad är det som ska göras med en kvarts miljard? Det räcker inte på långt när till att bygga en kärnkraftreaktor ens i mikroskala. Å andra sidan är det ett extremt dyrt projekt för att undersöka en ny typ av ånggenerator för el-smält bly för att generera ånga.
  2. Vilka artiklar i vetenskapliga tidskrifter redovisar den teoretiska grunden för tekniken som ska demonstreras?
  3. Vilka fördelar och nackdelar har tekniken jämfört med andra blykylda reaktorer, till exempel ryska Brest som redan har börjat byggas?
  4. Varför beskriver inte ansökan hur tekniken passar in i arbetet som bedrivs i The Generation IV International Forum (GIF)?
  5. Vad tillför projektet till det sedan lång tid (10 plus? år) EU-finansierade och väldokumenterade designen och konstruktionen av SMR Alfred (Ansaldo Nucleare)? (Alfred har ännu inte börjat byggas men det finns långt framskridna planer för en pilot-/demonstrationsanläggning i Rumänien som även har tecknat avsiktsförklaring med NuScale som är en annan SMR-teknik)
  6. Ansökan innehåller flera tvärsäkra påståenden om lönsamhet, sysselsättning, exportintäkter och säkerhet. Däremot nämns inte ens risker med spridd lokalisering, plutonium och kärnvapenspridning. Men även bortsett från att påståenden är ogrundade så avser de väl SMR i stor skala där rektorerna serieproduceras i gigantiska fabriker eller …? Hur många miljarder förväntar sig bidragstagarna att staten går in med om nu projektet blir framgångsrikt?

Jag har bara läst ansökan utan att ha tillgång till bilagorna. Ansökan staplar honnörsord på varandra och det gör det svårt att få veta vad som ska göras. Det är även svårt att förstå varifrån ett nybildat bolag, Enrise, ska plocka fram miljontals kronor för finansiering? Varför är det inte bara Uniper och Fortum andra kapitalstarka aktörer som söker bidrag?

Oavsett både konkreta frågor och grumlig ansökan är det Sveriges energipolitiska mål som avgör att ansökan måste avslås.

Roger Fredriksson, 0705-30 02 61, roger@solsverige.se

Uranfritt stål!

Konferensen Nuclear Beyond Electricity [1] tog sikte på små kärnkraftverk för både fjärrvärme och vätgasproduktion. Runt om i världen finns planer på att bygga små kärnkraftverk, så kallade SMR (Small Modular Reactors) för mer än elproduktion. Nu finns det bara ett par reaktorer i demonstrationsutförande i Kina och Ryssland. I USA är det NuScale och Bill Gates stöttade TerraPower som har fått mest uppmärksamhet i media men inget av de verken är tillståndsgivna.

I Sverige finns en idé att konstruera en SMR som kallas Sealer-55. I stället för att kyla reaktorhärden med vatten kommer Sealer-55 att använda flytande bly. Just nu behandlar Energimyndigheten en ansökan om bidrag på 110 miljoner kronor för att tillverka och testa ånggeneratorn där värmen i blyet överförs till vatten som förångas och driver ångturbinen. Testet kommer att utföras i Unipers, en av Europas största kraftverksägare, kärnkraftsanläggning i Oskarshamn, Blyet kommer att smältas och hållas flytande med el eftersom Sealer_55 bara finns på ritbordet. Det finns inte ens en ansökan om att bygga en ny kärnkraftsreaktor även om det redan idag är möjligt att bygga den i Oskarshamn, Barsebäck eller Forsmark.

Säljarnas argument för svensk-tänkta Sealer-55 och andra SMR är att de är säkrare och billigare än stora kärnkraftverk till exempel Olkiluoto i Finland, Flamanville i Frankrike och Vogtle i USA. Just att SMR skulle vara billigare baseras på antagandet att reaktorerna produceras som moduler i fabriker, samma påstående som Westinghouse gjorde 2008 inför i valet av deras stora AP 1000-reaktor för Vogtle. Men att vara billigare än det allra dyraste och mest försenade kraftverken i världen är varken svårt eller ett giltigt försäljningsargument.

Luleå är en perfekt lokalisering för en liten kärnkraftsreaktor (SMR) för värme till fjärrvärmenätet och vätgas till järnproduktion. Om H2Green Steel i Boden blir framgångsrikt så kommer ett kärnkraftverk i Luleå som producerar vätgas att bli ännu mera intressant för Sealer-55.

Planerna på SMR, både globalt och i Sverige, påminner om 1950-talets drömmar om atomkraft som den ultimata lösningen av världens efterfrågan på mer energi. Då skulle framtidens el bli så billig att det inte ens var lönt att installera strömbrytare – el skulle betalas som ett försumbart påslag på skatten. 70 år senare svarar kärnkraft i 400 åldrande verk för 10 % av den globala elproduktionen. Det lilla antalet kärnkraftverk som byggs i icke-totalitära länder karaktäriseras av extrema överskridanden av både budget och tidplan.

Inte heller funderar politiker eller media på vad som händer efter nästa eller då nästa haveri i ett kärnkraftverk, stort eller litet. Vi vet att Harrisburg inte blev den sista kärnkraftsolyckan, inte heller blev Tjernobyl sist. Men värre än så är att Fukushima inte heller är den sista olyckan. Vi vet med 100 % säkerhet att det kommer fler kärnkraftsolyckor – även om vi som lever nu klarar oss, har vi verkligen samvete att lämna det arvet?

Vätgas kan produceras med el från kärnkraftverk i Kina, Ryssland, Rumänien, Frankrike och andra länder som producerar stål. Men det är bara Sverige och några få andra länder som kan producera stora mängder vätgas med el från förnybar vatten- och vindkraft. Förnybart producerad vätgas ger det svenska stålet en unik position på både den inhemska och globala marknaden. Låt inte kärnkraftsel förstöra den positionen – bygg inget kärnkraftverk för stålproduktion i Luleå.

Roger Fredriksson


[1] Energiforsk, Nuclear Beyond Electricity | (energiforsk.se) , 2022-01-26

Vindkraft för eget bruk

Region Skånes investering i 20 MW vindkraft ifrågasätts från tid till annan. Det var en strategisk satsning som grundade sig på en omfattande analys av både ekonomi och risker.

I veckan kommenterade ägaren resultatet 2021 i SVT Nyheter Skåne:

Diskussionen pågår hela tiden om vi ska behålla vindkraftsparken eller inte, men just nu är det lönsamt att behålla den, så då gör vi det, säger Inger Tolsved Rosenkvist (L).

SMR – ur hästens mun

Syftet med påbörjad sammanställning är att all information hämtas direkt från tillverkare, kärnkraftbranschens organisationer och media samt myndigheter som beviljar subventioner.

ProjektKylningEffekt, MWeSubvention, miljoner krDemoI driftSerie-produktion
NuScaleVatten6010 000
Nuscale/VOYGR/UAMPSVatten72012 00020292030
AlfredBly100?
Sealer -EBly- 2,5992026-
Sealer D/55Bly35/55?20302032
Alfred AthenaBly-2,2200
Nuscale VOYGR PolenVatten308/462/9242029